Nybyggda hotellets nöjesutbud gjorde prästerna oroliga

När Stora Hotellet stod färdigt hösten 1852 skrev Corren att det otvivelaktigt var det vackraste, prydligaste och bäst inredda, för att icke säga det enda, stadshotell som landet äger.

Hösten 1852 stod Stora Hotellet, landsortens sannolikt allra första stadshotell, färdigt. Den ursprungligen tre våningar höga byggnaden uppfördes efter ritningar av Linköpings dåtida storbyggmästare Jonas Jonsson. Fotot är taget 1876.

Hösten 1852 stod Stora Hotellet, landsortens sannolikt allra första stadshotell, färdigt. Den ursprungligen tre våningar höga byggnaden uppfördes efter ritningar av Linköpings dåtida storbyggmästare Jonas Jonsson. Fotot är taget 1876.

Foto: Östergötlands museum

Linköping2023-10-28 13:00

Vår stad

Sannolikt var Linköping den första svenska landsortsstad som fick ett modernt stadshotell. Såväl Jönköping som Norrköping, Uppsala och Örebro fick sina några år efter Linköping.

undefined
Hösten 1852 stod Stora Hotellet, landsortens sannolikt allra första stadshotell, färdigt. Den ursprungligen tre våningar höga byggnaden uppfördes efter ritningar av Linköpings dåtida storbyggmästare Jonas Jonsson. Fotot är taget 1876.

Stora Hotellet innehöll 25 rum, de flesta stora nog att vid sidan om sängen även ha en soffgrupp. Det fanns även lika många små rum avsedda för de resandes tjänstefolk. I hotellet fanns också en restaurang med flera matsalar och ett kafé där gästerna kunde läsa tidningar. Vidare fanns en festvåning, en biljardsalong och en danslokal. Till hotellet hörde även ett häststall och ett vagnshus, lika viktiga då som parkeringsplatser är idag.

Det var Linköpings dåtida storbyggmästare Jonas Jonsson som svarade såväl för ritningarna som byggnadsarbetena. Kostnaderna kom att väsentligen överstiga kalkylerna vilket Jonsson förklarade med den kostsamma ”rika inre och yttre ornering som överensstämmer med tidens smak”.

undefined
Kostnaderna för byggandet av Stora Hotellet översteg vida kalkylerna. Byggmästare Jonsson motiverade det med att de många dekorationerna såväl på fasaden som inomhus var kostsamma.

I byggnadens bottenvåning inreddes ett par butikslokaler. Hösten 1858 övertogs två av dessa av handlaren Conrad Krouthén, som där drev sin Manufaktur och Modebutik. Familjen Krouthén flyttade samtidigt in i en av lägenheterna i hotellet. I november 1858 föddes konstnären Johan Krouthén i det hemmet. Ödet gjorde att Krouthén 74 år senare, i december 1932, återfanns död i en hotellsäng i samma byggnad.

Inom vissa kretsar i staden fanns en oro för att nöjeslivet på hotellet menligt skulle påverka antalet besökare vid söndagarnas gudstjänster. En prästlig begäran om att inga offentliga nöjen skulle arrangeras på helgaftnar besvarades med att arrendekontraktet inte innehöll någon dylik formulering.

undefined
Ursprungligen fanns ett antal lägenheter i hotellbyggnaden. Kring sekelskiftet 1900 bodde handlarparet John och Hilda Brobeck i en av dem. Besökarna är postkontrollör Lind och trädgårdsdirektör Mohr. Fotot är sannolikt taget 1898.

Stora Hotellet öppnades den 1 december 1852, vilket firades med en festmiddag den 7 december. Starten för verksamheten blev bekymmersam. Den pågående koleraepidemin gjorde att resandeströmmen nästan upphörde helt. Först 1868 stabiliserades bolagets ekonomi.

undefined
Från hotellets start till sin bortgång 1879 drev Johanna Lindeberg Stora Hotellet, de första tio åren i kompanjonskap med sin make. Uppväxt i ett fattigt hem skapade hon själv en betydande förmögenhet.

Till hotellets förste arrendator utsågs krögarparet Carl Gustaf och Johanna Lindeberg. Efter makens bortgång 1862 drev Johanna hotellet själv. En höjdpunkt under hennes år var när Oscar II i september 1873 bjöds på en ståtlig, helt enligt tidens sed, subskriberad middag. Det var hans första besök i Östergötland som kung. 

Johanna Lindeberg ledde verksamheten till sin bortgång våren 1879. Corren skrev då att hon gett hotellet ett vidsträckt rykte som varandes mönstergillt.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!