"Kan ta en tid innan allt fungerar"

Linköpings kommun anser att man har säkrat vården på korttidsboendena. Samtidigt säger omsorgsdirektören Linda Ljungqvist att kommunen är oense med regionen om vem som ansvarar för vården. Den oklara gränsdragningen har varit vardag i fyra år.

Linköpings kommun anser att ansvarsfördelningen kring viss sjukvård på korttidsboenden är oklar.

Linköpings kommun anser att ansvarsfördelningen kring viss sjukvård på korttidsboenden är oklar.

Foto: Jeppe Gustafsson

Linköping2018-12-27 18:00

Bakom ligger hemsjukvårdsreformen 2014, då kommunen tog över verksamhet inom hemsjukvård från regionen. Kommunen tog över en del av regionens skatteintäkter för att finansiera hemsjukvården, genom en så kallad skatteväxling. Vi rapporterade nyligen om problem för patienter med påsdialys i hemmet. Men det gäller också vården av barn och unga på korttidsboenden:

– I grunden handlar det om att vi inte har samma syn på vad som är skatteväxlat. Det som vi uppfattar är skatteväxlat är hembesök till barn som inte kan komma till vårdcentral på grund av smittorisk. Men vi anser inte att barn på korttidsboenden är växlat. De flesta kommunerna i Sverige har den här diskussionen. Ingen kommun i Östergötland tycker att det här är skatteväxlat. Vi är överens om det i vårt nätverk, säger Linda Ljungqvist, omsorgsdirektör i Linköping.

LÄS MER: Jonatan, 13, får inte den vård han har rätt till

Hur länge kan ni hålla på med de här diskussionerna?

– Det är en bra fråga. Vi måste nå en överenskommelse. När vi gör det vet jag inte. Den processen måste ha sin gång. Vi kan förstås välja att pröva det rättsligt, men jag vill inte föregå den diskussionen.

Hon understryker att barnens och ungdomarnas bästa inte ska falla mellan stolarna på grund av att myndigheterna diskuterar en överenskommelse.

– Det är inte meningen att barnen ska komma i kläm. Kommunen har ett ansvar för korttidsboendena och vi har satt in medicinska insatser för att säkra vården. Det vi har säkrat upp är att personalen har delegation från sjuksköterska att överlämna läkemedel till barnen. Det är många processer. Det kan ta en tid innan allt fungerar. Vi måste se till att vi har en trygg och säker vård för de här barnen. De har rätt till korttidsboendena, säger Linda Ljungqvist.

LÄS MER: Politikerna är självkritiska

Fallet som vi berättar om, med familjen Myhrman, är tecken på att det inte alltid fungerar. Syftet med korttidsboende är att anhöriga ska få avlastning. Men personalen på pojkens korttidsboende måste kontakta föräldrarna eftersom de är osäkra kring delar av diabetesvården. Föräldrarna har bland annat fått komma och sätta dit nålen till sonens insulinpump och göra bedömningar av sonens blodsockernivåer – på kvällar och nätter.

Det är lätt att känna frustrationen från Helena Almberg, verksamhetschef för korttidsboendet, som faller under utbildningsförvaltningen:

– Vårt ansvar är att se till så att besluten verkställs. Och det har vi klarat. Men vi är bara utförare och kan inte styra över att kommunen och regionen inte kommer överens, säger Helena Almberg.

Genom att köpa in kommunal sjuksköterskekompetens från omsorgen har man löst detta. Sjuksköterskorna är dock bara på plats dagtid och inte under helger eller röda dagar. Då ska sjuksköterskorna kunna delegera vården till personalen på korttidsboendet. Föräldrarna anmälde saken till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) som har begärt ett yttrande, alltså krävt svar på ett antal frågor från kommunen.

– Vi vill ha en redogörelse för hur kommunen kan säkerställa en trygg och säker vård och omsorg under korttidsvistelsen utan att föräldrarna måste vara delaktiga och ansvariga för diabetesvården, säger Michaela Hecht Gunnarsson, IVO-inspektör och jurist.

Hon är starkt kritisk till hur det har fungerat, utifrån föräldrarnas berättelse.

– Man kan inte lägga det här ansvaret på föräldrarna, det spelar ingen roll att den ena föräldern har en dokumenterad kompetens. Kommunen kan ta hand om vissa hälso- och vårduppgifter men då måste man samverka med patientansvarig läkare först.

Alltså, med regionen?

– Ja.

Men kommunen hänvisar ju till ett fyra år gammalt beslut om skatteväxling som gör att man inte kommer överens?

– I praktiken kan inte det ha någon större betydelse. Man måste helt enkelt samverka med patientansvarig läkare. Och därför ställer vi frågor om det till kommunen, säger Michaela Hecht Gunnarsson.

När redaktionen kontaktar hälso- och sjukvårdsdirektören Lena Lundgren så ställer hon sig helt frågande:

– Jag känner inte till att det har förts några diskussioner om det här på senare tid. I alla fall inte med mig. Vi har gjort uppföljningar som visar att hemsjukvårdsväxlingen innebar en god patientnytta och att det blev bra för medarbetarna. Tills det kommer upp en förhandling om det här så är det inte en fråga för oss.

Hur ser du på att barn riskerar att drabbas under tiden?

– Mycket, mycket tråkigt.

Ni diskuterar alltså inte skatteväxlingen med Linköpings kommun?

– Om det ska föras några förhandlingar om det här så är det på politisk nivå. När avtalet om skatteväxlingen gjordes fanns inga undantag. Vår bild är att det här ingår. Det är på sjuksköterskenivå som det är växlat, det handlar ofta om läkemedel. Läkarnas bedömningar och ordinationer görs fortfarande från regionen, säger Lena Lundgren.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!