Ledaren skrevs mot bakgrund av det motstånd stadsarkitekten Gustaf Lindens idéer om att skapa åtskilliga radhusområden i Linköping mötte. Gustaf Linden var stadsarkitekt i Linköping mellan 1912 och 1925. Hans vision var att göra Linköping till en trädgårdsstad med bra bostäder i vilka även de med relativt låga löner hade råd att bo. De byggnadskomplex Linden ritat i Linköping på Konsistoriegatan, Lindengatan och Råbergagatan vittnar alla om dessa hans ledande tankar.
Lindens mest kompletta verk i Linköping är radhusen på Lindengatan. Längorna består totalt av 32 radhus samt 4 vinkelställda, fristående villor som avslutar området i norr respektive söder. Varje byggnad inreddes med 2 lägenheter om vardera 60 kvadratmeter. Tanken var att ägaren skulle bo i den ena lägenheten och genom att hyra ut den andra få ett bidrag till ränte- och amorteringskostnaderna.
Radhusen försågs ursprungligen med rinnande kallt vatten. I trapporna ned mot källarna inreddes en torrklosett. Tanken var att radhusen i första hand skulle bebos av arbetare vid de närliggande stora företagen AB Svenska Järnvägsbostäderna och Nordiska Armaturfabriken.
De första radhusen vid Lindengatan uppfördes 1924, de sista 1932. De var byggmästaren Enock Karlson som svarade för byggnadsarbetena.
Linden skapade en helgjuten miljö där även växtligheten kom att spela en viktig arkitektonisk roll. I Linköpings stads historia beskriver länsantikvarien Sven E Noreen radhusen som att de vänder huvudfasaderna mot ett slutet harmoniskt gaturum, medan baksidorna av husen har upplåtits för trädgårdstäppor. Ursprungligen användes de relativt stora trädgårdarna för odling av nyttoväxter,
I ungdomsåren gjorde Linden en rad studieresor bland annat till Danmark och England. Det är sannolikt under de resorna han fick inspiration till de vi numera ofta kallar för de engelska radhusen.
Från början hette gatan Radhusgatan. Redan omkring 1930 började den att kallas för Lindengatan. Det namnet fastställdes dock först 1943. Lindengatan är veterligen därmed den enda gatan i Linköping som namngivits efter en vid tidpunkten för beslutet ännu levande person, Linden dog, 85 år gammal, 1964.
Gustaf Linden och Gamla Linköpings initiativtagare Lennart Sjöberg är de enda kommunalanställda personerna som fått en Linköpingsgata uppkallad efter sig.
Möjligen skall även Göran Dyk, som var borgmästare i Linköping 1648–66, läggas till den raden.
Har du frågor om Linköping förr? Skicka dem till Johan Rödin, Corren, 581 89, Linköping. Eller mejla johan.rodin@corren.se. Frågorna vidarebefordras till Gunnar Elfström.