"De har bara tagit jobb och det är arbetsgivaren som bär ansvar, företaget måste se till att de har rätt att jobba", säger juristen Almina Imamovic om fallet som tidningen uppmärksammat.
– Det är tydligt, det är alltid arbetsgivaren som bär ansvaret. Den måste se till att de som jobbar har rätt att jobba i Sverige, annars är det arbetsgivaren som blir bestraffad. Sen att hävda att de skulle ha delägarskap....det är långsökt, säger juristen Almina Imamovic på Juristteamet i Linköping.
Hon säger att Vasyl och Anatoliis fall, där de berättat om hur de arbetat för ett byggföretag utan avtal och inte erhållit full lön, är ett tydligt exempel på arbetsgivare som utnyttjar utländsk arbetskraft för egna syften.
Den nuvarande ägaren av G & L Bygg, har i samtal med oss själv berättat att han avlönat Vasyl och Anatolii med "privata pengar" utanför företaget och att de inte haft något anställningsavtal. Vasyl och Anatolii har för oss kunnat visa att de har renoverat i privata bostäder på uppdrag av byggföretaget.
Det innebär, enligt Almina Imamovic, att företaget kan misstänkas för flera brott.
– Man skulle kunna gå så långt och säga att om arbetsgivaren har betalat svarta pengar, så handlar det om penningtvätt. Det här är ju pengar som inte är redovisade någonstans, som inte syns i företaget, och då har det begåtts ett brott som de kan anmälas för. Det kan röra sig om felaktig bokföring, att de blir skönstaxerade eller fälls för utnyttjande av svart arbetskraft. Inget företag får betala svarta pengar eller ha svart arbetskraft.
I den här lokalen i Jägarvallen huserade byggföretaget i ungefär ett år innan de nyligen tvingades lämna efter flera obetalda hyror.
Den nuvarande ägaren av byggföretaget, samt den som var huvudman under perioden då Vasyl och Anatolii arbetade, har pekat på att ukrainarna skulle ha varit eller varit på gång att bli delägare och därmed enbart haft rätt till eventuell vinst och inte en lön som anställd. Enligt Bolagsverket äger den nuvarande ägaren samtliga aktier. Både nuvarande och tidigare ägare har hänvisat till ett muntligt avtal om delägarskap, något som fackförbundet Byggnads inte anser vara giltigt.
– Det här med delägarskap är struntprat. Det måste finnas skriftligt i vilken procent man är delägare och vad det innebär. Alltså, bara muntligt...nej...vem ska kunna bevisa nåt här? Här spelar företaget arbetarna ett spratt, säger Almina Imamovic.
Enligt juristen är det här inte ett ovanligt fall. Hon känner till företag som hämtat arbetskraft från länder som Moldavien, Ukraina och Georgien som sen utnyttjats genom undermåliga arbetsvillkor. Metoden kan sättas i system då turistvisum ofta går ut efter några månader och arbetstagarna tvingas återvända till sina hemländer. Från ett annat land är det sen ännu svårare att hävda sin rätt i Sverige.
Att arbetstagare gått med på att arbeta svart, är inget de kan belastas för, menar Almina Imamovic.
– De har tagit jobb och det är arbetsgivaren som bär ansvar, företaget måste se till att de har rätt att jobba. De här människorna är jätteutsatta och det är främst byggbranschen som utnyttjar det genom att inte teckna avtal.
Vasyl och Anatolii kom till Linköping hösten 2022 efter ett tips om arbete hos ett Linköpingsbaserat byggföretag. De hävdar att de blivit utnyttjade genom att inte ha fått betalt för det arbete de har gjort under flera månader.
Hon råder personer i Vasyl och Anatoliis sits att polisanmäla. Om Åklagarmyndigheten väljer att väcka åtal så behöver de inte själva bekosta en jurist i ett civilrättsligt fall i tingsrätten. De kan också begära lön via handräckning från Kronofogden.
Vasyl och Anatolii har i en tidigare artikel berättat att de känner till ett 15-tal personer som arbetat under liknande förhållanden hos G & L Bygg i Linköping, men om företaget har satt metoden gällande arbetskraft i system över tid är för oss oklart.
Vi har efter önskemål från den tidigare företagsägaren förmedlat frågor skriftligt, då det var han som var huvudman när Vasyl och Anatolii arbetade hos dem. Där har vi frågat hur han ser på sitt ansvar som arbetsgivare för att personer som arbetar för honom inte utnyttjas på något sätt. Vi har också efter våra publiceringar återkommit med erbjudande att kommentera fallet, men inte fått något svar.