Johanna Bayard är ensam tjej sin klass. Synd, säger hon och hoppas att fler tjejer kan tänka sig att söka utbildningen. Bra om man gillar teknik och matte, tycker hon.
Att det blev just elkonstruktör kanske var lite otippat, men Johanna säger att hon är tekniskt intresserad, gillar att lösa problem och gillar matte.
– Det är väl som med allt annat, man måste testa för att se vad det är.
YH-utbildningen har flera fördelar tycker hon. Den är riktad mot arbetsmarknaden och finns för att det finns ett behov.
– Att utbildningen inte är jättelång och man kommer ut på arbetsmarknaden direkt, tilltalar mig som är lite äldre, säger Johanna som är 34 år.
Inte så dumt då att veta att utbildningen får bra vitsord. Så bra att TUC fått fortsatt förtroende från Myndigheten för yrkeshögskolan att bedriva elkonstruktörsutbildning under de närmaste tre åren.
Särskilt glädjande för TUC eftersom konkurrensen mellan utbildningssamordnarna är hård. I årets ansökningsomgång beviljades 420 av de totalt 1207 ansökningarna enligt Myndigheten för yrkeshögskolan.
– Vi är både glada och stolta över att vi fått nytt förtroende, säger Cecilia Mårtensson som är verksamhetsansvarig för TUC i Linköping.
Att man fått utbildningen beviljad i ytterligare tre år betyder mycket. Inte minst för att det behövs göras en hel del investeringar i klassrummen enkom för den här utbildningen, berättar Carina Franzén som är utbildningsledare för just elkonstruktörsutbildningen.
Hur kända är YH-utbildningarna bland gemene man?
– För lite skulle jag säga. Men det börjar bli lite bättre. Vi informerar på gymnasieskolor och mässor och liknande, säger Carina Franzén.
För många är YH-utbildningar inte så kända. Men Cecilia Mårtensson, verksamhetsansvarig och Carina Franzén, utbildningsledare för elkonstruktörer hosTUC i LInköping tycker sig se en liten förändring till det bättre.
Hon tycker att det största missförståndet kring YH är att många tror att det är en gymnasieutbildning när det i stället handlar om utbildning på samma nivå som universitet och högskola och där de studerande har rätt till studiemedel.
Det som skiljer de olika utbildningsformerna åt är att YH-utbildningar utformas efter de behov som finns inom näringsliv och industri och att det ingår mycket praktik, kallat lärande i arbete.
Det är också det som gör att så många får jobb direkt efter sin utbildning, oavsett vilken utbildning det rör sig om, enligt Carina Franzén.
– Jag brukar säga att nio av tio har ett jobb direkt efter utbildningen.
När det gäller Johanna Bayard verkar det stämma. Hon har löfte om jobb när hon är klar och hon är redan anställd på timmar i det företag hon praktiserat på.
Hennes klasskompis Kim Villalobos, 24 år hade redan en elektrikerutbildning från gymnasiet och har jobbat som industrielektriker sedan studenten. Att han hoppade på den tvååriga elkonstruktörsutbildningen är för att han vill bredda sin kompetens och hamna ett steg upp, som han uttrycker det.
Han har också ett elkonstruktörsjobb tryggat när han är klar.
Kim Villalobos, 24 år, har arbetat som industrielektriker i flera år, men ville bredda sin utbildning genom att plugga på YH.
Det Johanna skulle önska är att fler tjejer söker till elkonstruktörsutbildningen. I hennes klass är hon den enda kvinnan.
– För tjejer som är teknikintresserade kan jag verkligen rekommendera den här utbildningen. Det vore kul om fler sökte, jag tycker det är rätt tråkigt att vara den enda kvinnan i klassen. Variation är ju bra inom alla branscher, säger hon.
Bemötandet från branschen har varit bra. Lite tveksamt i början, men det tror inte Johanna har något att göra med att hon är kvinna utan att det handlade om att hon inte hade tidigare erfarenhet från området.
Något hon ändrat på nu.
Det var i Tranås allt startade som Tranås utbildningscentrum och huvudkontoret ligger fortfarande där.