I december 2013 tillkännagav Saab att man tillsammans med den amerikanska flygjätten Boeing skulle utveckla ett helt nytt skolflygplan, kallat T-X. Siktet var inställt på att snabbt utveckla ett tvåsitsigt, enmotorigt skolflygplan med dubbla stjärtvingar för det amerikanska flygvapnets behov.
Saab, som länge specialiserat sig på att utveckla kompakta stridsflygplan som Gripen, fick bland annat i uppgift att ansvara för utvecklingen av flygplanets bakkropp. Stora summor plöjdes ned i utvecklingsprojektet, vilket under flera år påverkade Saabs ekonomiska resultat negativt. Den 20 december 2016 premiärflög skolflygplanet för första gången.
Sent på torsdagskvällen svensk tid stod det klart att Saabs och Boeings gemensamma risktagande burit frukt. Det amerikanska flygvapnet beställer 351 skolflygplan och 46 simulatorer till en kostnad av 9,2 miljarder dollar eller motsvarande 81 miljarder kronor.
– Det här nya flygplanet kommer att bidra med de möjligheter till avancerad träning som vi behöver för att öka effektiviteten hos framtida flygvapenpiloter, säger USA:s flygvapenminister, Heather A Wilson i ett uttalande.
Finansanalytiker uppskattar att ordervärdet för Saabs del uppgår till 25 miljarder kronor. Som jämförelse kan nämnas att Brasiliens köp av 36 Gripenplan är värd cirka 30 miljarder kronor.
– Det är en stor bedrift för Saabs och Boeings partnerskap och för vårt gemensamma team. Nu ser jag fram emot att leverera det första skolflygplanet till det amerikanska flygvapnet, säger Saabs vd, Håkan Buskhe i en kommentar.
Saab har redan gjort klart att huvuddelen av tillverkningen kommer att ske i USA – och det i en egen produktionsanläggning som ännu inte byggts. Detta var förmodligen en förutsättning för att Saab och Boeing skulle ha en rimlig chans att ta hem ordern. President Trump, som använder begreppet "America First" för att karakterisera sin utrikespolitiska doktrin, har satt press på amerikanska företag att förlägga produktionen till hemlandet. I marknadsföringen har det också varit Boeing och inte Saab som lyfts fram som tillverkare, trots att ingenjörerna i Linköping har stått för en stor del av utvecklingsinsatsen.
– Dagens besked är kulmen av flera års orubbligt fokus från Boeings och Saabs team, säger Leanne Caret, VD för Boeing Defense, Space & Security och fortsätter:
– Det är ett direkt resultat av våra gemensamma investeringar i att utveckla ett system helt anpassat till det amerikanska flygvapnets unika krav. Vi förväntar oss att T-X blir ett franchiseprogram som sträcker sig över en stor del av detta århundrade.
Det är tydligt att Boeing och Saab har ansträngt sig för att bärga ordern i konkurrens med Lockheed Martin och Leonardo DRS – två tillverkare som erbjöd sig att sälja modifierade versioner av redan existerande plan. Det amerikanska flygvapnet hade räknat med att beställningen av de 351 skolflygplanen och simulatorerna skulle kosta 19,7 miljarder dollar. För att ta hem affären var alltså Boeing och Saab villiga att gå ner rejält i pris – med cirka 10 miljarder dollar.
På sikt räknar förmodligen de två flygplanstillverkarna med att strategin ändå ska bli lönsam. Det amerikanska flygvapnet har sagt att det kan bli aktuellt att beställa upp till 475 plan och 120 simulatorer. Dessutom hoppas Boeing och Saab på att fler länder ska beställa skolflygplanet. Det handlar framför allt om Nato-länder som har beställt det amerikanska stridsflygplanet F-35. På sikt står även det svenska flygvapnet i begrepp att byta ut det Saab-tillverkade skolflygplanet SK 60 mot nya skolflygplan.
– Vinner vi den amerikanska marknaden så kommer det att öppna möjligheter på andra marknader. Det skulle kunna vara Sverige som har ett behov av att ersätta SK 60, det skulle kunna vara Tyskland och andra länder i framtiden, sade Jonas Hjelm, chef för Saab Aeronautics, i en intervju förra året.
Enligt Saab kommer mer än 90 procent av delarna till T-X att tillverkas i USA. Detta förväntas resultera i över 17 000 arbetstillfällen i 34 delstater.
Det första färdiga planet beräknas anlända till flygbasen i San Antonio, Texas år 2023.
Saab ville på fredagen inte ge några mer utförliga kommentarer kring affären. Anledningen är att de förlorande konkurrenterna har möjlighet att begära att flygvapnets beslut ska överprövas.