För att vinna förtroende hos ungdomar måste polisen vara närvarande, kommunikativa och gränssättande, enligt lokalpolisområdeschef Ann-Christine Rehnström.
– Man kan inte bara titta på en siffra utan också på vad som ligger bakom den för att nyansera. Men vi behöver fortsatt jobba med vår kommunikation för att minska friktion mellan oss och medborgarna, säger Ann-Christine Rehnström, lokalpolisområdeschef Linköping.
När en polisanställd anses ha gjort fel och kan misstänkas för brott, utreds det av SU, polisens avdelning för särskilda utredningar. De senaste fem åren har antalet anmälningar till SU (där polisanställda står för 89 procent) ökat stadigt sett till hela landet. Men i polisregion Öst – och specifikt i Linköping – svängde kurvan kraftigt uppåt 2021.
Från att ha legat på förhållandevis jämna nivåer tidigare år ökade anmälningarna för Linköping med 82 procent och i hela polisregionen med 23 procent, jämfört med föregående år.
– Att fler anmäler behöver ju inte betyda att fler brott begås, men det säger nåt om samhällets syn på oss.
– Sen kan man också lyfta att många anmälningar görs av personer som satt i system att anmäla polisen, säger Ann-Christine Rehnström.
De allra flesta ärenden hos SU handlar om misstanke om tjänstefel, därefter våldsbrott. Men få anmälningar går till åtal. Av förra årets 162 ärenden gällande Linköpingsanställda, lämnades endast fyra vidare till åklagare.
Polischefen upplever att förtroendet för Linköpingspolisen generellt är stort, men är medveten om att det finns de som har motsatt åsikt.
Frågan har aktualiserats efter att ungdomar i Lambohov har riktat kritik mot att de stoppas utan motivering och skäl. Flera ungdomar vittnar om återkommande kontroller av id och visitationer som inte resulterar i någon brottsmisstanke.
– När det kommer till den typen av ingripanden så är det viktigt att vi gör det vi ska på ett korrekt sätt och att vi förklarar varför vi agerar som vi gör. Det är när vi inte förklarar vårt arbete som missförstånd och ryktesspridning uppstår.
Nyckeln till framgång hos unga menar Ann-Christine Rehnström är det kommunikativa, något hon säger har stort fokus internt men kan bli bättre externt.
– Många gånger så tänker man inte på att förklara "varför" vid en insats, det kommer efter. Jag tror absolut vi kan bli bättre på att kommunicera – både vid enskilda ingripanden men också för att nå ut med beslut som tas inom polisen.
En bidragande del till misstroende hos ungdomar i Lambohov, som vi har pratat med, är att polisen inte uppges känna igen dem och därmed saknar kunskap om tidigare kontakter som har tagits. I nuläget är det Skäggetorp, Berga och Ryd som har uttalade områdespoliser, men målet är att även Lambohov ska få det, enligt polischefen.
Det senaste året har Linköping haft resursförstärkning från hela polisregion Öst med anledning av skjutningarna. Det har inneburit att poliser från ett större område har patrullerat Linköpings gator, vilket kan ha förstärkt känslan av ständigt nya ansikten.
Hur ska ni vinna förtroende hos unga?
– Fortsätta vara närvarande, kommunikativa och gränssättande när det behövs. Vi ska förklara varför vi gör vissa ingripanden och berätta om vårt arbete i sociala medier. Jag tror på att man får mer förståelse ju mer insyn som ges. Vi bedriver ett stort arbete kring just de här frågorna, särskilt för våra mer utsatta områden, så jag är definitivt hoppfull.