Bjöd in till festival – som motvikt till Black Week

Som motvikt till stundande Black Week bjöd Hemslöjden i helgen in till återbruksfestival. Flera besökare gav nytt liv till gamla plagg.

Helgens återbruksfestival handlade till stor del om att tillgängliggöra den kunskap som finns inom Hemslöjden, enligt Kristin Winander. Normalt sett kostar kurserna pengar. "Det gör ju att det är en viss typ av människor som har råd att komma hit. Det här är ett sätt för oss att öppna upp, för det här är gratis och ska vara öppet för alla. Vi har sökt bidrag så vi kan finansiera det på annat sätt än genom deltagaravgifter.”

Helgens återbruksfestival handlade till stor del om att tillgängliggöra den kunskap som finns inom Hemslöjden, enligt Kristin Winander. Normalt sett kostar kurserna pengar. "Det gör ju att det är en viss typ av människor som har råd att komma hit. Det här är ett sätt för oss att öppna upp, för det här är gratis och ska vara öppet för alla. Vi har sökt bidrag så vi kan finansiera det på annat sätt än genom deltagaravgifter.”

Foto: Agnes Ganestål

Linköping2024-11-24 13:37

Kristin Winander, länshemslöjdskonsulent, lyfte under festivalen vikten av att vara en medveten konsument. För henne handlar det dels om att förstå bakgrunden till nyproducerade plagg, dels om att prioritera bra nyinköp.

– Men att vara medveten konsument handlar faktiskt också om att inte konsumera, utan ta vara på det vi har. Lappa och laga, återbruka, byta – det finns massor andra sätt än att köpa nya saker.

undefined
Helgens återbruksfestival handlade till stor del om att tillgängliggöra den kunskap som finns inom Hemslöjden, enligt Kristin Winander. Normalt sett kostar kurserna pengar. "Det gör ju att det är en viss typ av människor som har råd att komma hit. Det här är ett sätt för oss att öppna upp, för det här är gratis och ska vara öppet för alla. Vi har sökt bidrag så vi kan finansiera det på annat sätt än genom deltagaravgifter.”

Själv har hon inte köpt nyproducerade klädesplagg på många år. Återbruket har följt med henne sedan barnsben.

– Min mamma är uppvuxen på en bondgård i en liten småbrukarfamilj som hade det jättesvårt på 60-talet, så de sparade allt. Min mormor vävde trasmattor, stickade och lappade alla sockor som hon hade stickat åt oss. Min mamma har också alltid tagit vara på det hon har.

En av helgens workshopledare var sömmerskan Carolina Dahlberg. Hon kommer från en bakgrund inom second hand och har, med egna ögon, fått se hur mycket textilier som kommer in i form av både tyg och kläder.

– Jag tycker att det är väldigt bra att ta till vara på det här materialet genom att sy om eller göra olika kreativa projekt bara för att förlänga textiliers livslängd.

Varför är återbruk så viktigt?

– Därför att vi inte har hur mycket resurser som helst på jorden och det är väldigt viktigt att använda det vi har och inte bara producera nytt hela tiden.

undefined
Under Carolina Dahlbergs workshop låg fokus på att tillverka så kallade "patcher", vilket kan beskrivas som tyglappar. Dessa kan användas för lagning av trasiga plagg, som broscher eller för att göra klädesplagg och väskor mer personliga. "Det ska vara kreativt och roligt. Vi använder spillmaterial så det är olika små tygbitar från andra projekt", berättade Carolina.

Att uppmuntra till nykonsumtion, genom koncept som "Black Week" ser hon som problematiskt.

– Det skyndar på miljöförstöringen ännu mer. Därför är det bättre att stanna upp och i stället försöka skapa mer själv i stället för att bara köpa nytt hela tiden. Jag tycker det är väldigt problematiskt och jobbigt och vill hellre göra något som är precis tvärtom.

Några som besökte återbruksfestivalen under lördagen var Eva Olsson och Jessica Forsgaard. Deras mål med dagen var att ge varsitt klädesplagg nytt liv.

– Jag har en gammal favorit-T-shirt som har väldigt tunt tyg och det har den haft från början, men nu är det ju tusen hål i den. Jag är inte mogen än för att göra en kudde av den så den ska få fortleva som T-shirt, förklarade Eva.

undefined
Jessica Forsgaard gav en tröja nytt liv. Genom att brodera små blad kunde hon täcka över ett hål och en fläck.
undefined
Eva Olsson inspirerades av återbruksfestivalen. ”Det är jättekul att ha massor olika att välja på - färger, material, paljetter och allt möjligt", sa hon.
undefined
Här får en tröja nytt liv, tack vare brodering.

Vad gäller att förändra plagg är Karin Sterner något av en expert. Under lördagen höll hon i en workshop, vars fokus låg på att göra om stickade plagg. Intresset har funnits med henne sedan tonåren, då hon köpte second hand-plagg som hon sedan gjorde om. I modestudierna tog hon med sig arbetssättet.

– Nu är det en självklarhet för mig. En del av det här är såklart att vi inte kan fortsätta konsumera som vi gör i dag, utan vi måste dra ner rejält på konsumtionen. Jag tänker inte att det behöver betyda att det blir tråkigare, utan snarare tvärtom. Det är min viktigaste grej; att man kan gilla och älska mode utan att tära på resurserna. Det finns redan så mycket material som vi kan använda, förklarade hon.

undefined
Karin Sterner menar att klimatet inte är den enda aspekten att ta hänsyn till när det gäller återbruk. Hon tror också att människor mår bättre av att ha en annan konsumtionstakt, att det leder till mindre stress. Att minska på stressen har hon applicerat på flera plan i livet. Efter 20 år i Stockholm har hon flyttat till en liten by utanför Örebro. ”Vi blir mer medvetna om klimatet, vi vill sakta ner och leva på ett annat sätt. Det är mycket lättare att förändra sitt eget liv om man i stället för att bo i en lägenhet med dyrare omkostnader i Stockholm bor i ett gammalt hus."
undefined
Helgens återbruksfestival syftade till att ge gamla kläder nytt liv och ta till vara på befintliga resurser.

Hillevi Pärn blev inspirerad av Karins workshop.

– Helt plötsligt blev de här gamla tråkiga tröjorna som bara ligger hemma jätteroliga. Jag fick jättemycket idéer, faktiskt.

Hillevi är utbildad inom både textil, trä och metall. I dag gör hon en del silversmycken, där återbruk kommer in naturligt. Genom att smälta ner spill kan hon nämligen få material till nya smycken. Den kreativa ådran ligger i släkten.

– Min mormor var från Estland och där har de väldigt mycket textilhantverk som min mamma tagit med sig. Sedan var min morfar båtbyggare så där var det trä. Det finns i släkten, tror jag. Att man gör något med händerna har alltid funnits.

undefined
Hillevi Pärn pysslade ihop en brosch, sittandes vid ett bord tillsammans med flera andra besökare.
undefined
Anna Halldorff besökte en av festivalens workshops, där fokus låg på att förändra stickade plagg. Med sig hade två västar från bortgångna släktingar, som behövde piffas till.
undefined
Hemslöjden bjöd i helgen in till återbruksfestival.
undefined
Hemslöjdens Kristin Winander har inte köpt nyproducerade kläder på många år. Däremot hade hon, under sina år som ung vuxen, en fas där hon gillade nytt. Tanken kring att återbruka har dock funnits med naturligt sedan barnsben. ”Jag tror egentligen att jag är lite lyckligt lottad, jag har nog haft med mig det sedan barnsben", sa hon under helgens festival.
undefined
Anna Halldorff besökte den workshop som handlade om att förändra stickade plagg.
undefined
Hemslöjdens återbruksfestival lockade besökare i spridda åldrar.
undefined
Eva Olsson var inte redo att ge upp sin T-shirt – och bestämde sig för att ge den nytt liv under helgens återbruksfestival. Med hjälp av tråd och tyglappar täckte hon över små hål.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!