David, 30 år
David väcktes av ett ljud och vid fotänden av sängen stod en kackerlacka, stor som en människa. Han hörde det där rasslande ljudet och såg antennerna röra sig. Sedan lutade den sig över sängen, som om den var på väg mot honom.
"När jag vaknat till tog det ganska lång tid innan jag visste om jag hade slutat drömma eller inte."
En annan gång såg han sin sambo ligga livlös bredvid honom i sängen, hon var blå i ansiktet som om hon var död. Han blev livrädd men kunde inte röra sig, inte kolla om hon levde. När han äntligen kom ur paralysen skakade han om henne så att hon blev lika rädd som han. Hon är annars van att bli väckt av att David rycker till, sätter sig upp eller pratar i sömnen. Sömnparalys får han visserligen inte så ofta, men mardrömmar har han plågats av så länge han kan minnas. Han hade en lång period då han drömde att han dog. Nästan varje natt blev han skjuten, knivhuggen eller råkade ut för en olycka. Under en annan period handlade drömmarna i stället om att jorden gick under.
"Jag hade en extremt verklig dröm där jag blev knivhuggen i magen. Efter ett tag började jag på något sätt förstå att det var en dröm, men det gjorde ont och jag försökte väcka mig själv. Då insåg jag att jag låg i min säng, men det kändes fortfarande som att jag förblödde och jag hade så fruktansvärt ont. Jag kunde inte röra mig heller, så det tog en lång stund innan jag kunde titta ner och se att det inte var på riktigt."
I de flesta fall kan David härleda sina drömmar. När han var i tioårsåldern flydde hans familj från hemlandet, där det varit krig i flera år. Den första tiden bodde de på en flyktingförläggning där det kryllade av kackerlackor, om än inte i människostorlek. Sedan dess har han fobi mot de närgångna krypen och deras rasslande läte. Nästa riktigt stora trauma var för åtta år sedan, då hans pappa fick cancer och dog. Det var då han började drömma om sin egen död, men han drömde även vanliga drömmar där hans pappa på olika sätt var närvarande.
David har även haft sömnparalyser som han inte kan se någon logisk förklaring till. Som för några månader sedan då han vaknade av att han hörde hur ytterdörren stängdes, som om någon kom in. Sedan tyckte han sig höra något från sonens rum, och när han tittade ut genom en springa i sovrumsdörren såg han två små fötter som gick i hallen och ett par stora fötter som gick efter.
"Då trodde jag att det var någon som var ute efter honom. Jag ville hoppa upp ur sängen men kunde inte röra mig. Sedan vaknade jag alldeles svettig, jag förstod att jag hade drömt men det kändes så verkligt att jag var tvungen att titta till honom och få se att han sov lugnt."
Trots att David tycker att han har bearbetat det han varit med om, både under kriget och i samband med sin pappas död, så inser han att det finns kvar i honom och att det kanske aldrig kommer att läka helt. Ofta är han utmattad när han vaknar på morgonen, eftersom han nästan aldrig får sova lugnt. När han drömmer inser han vanligtvis att det är något som inte stämmer, att det som händer är så pass bisarrt att det måste vara en mardröm. Men dagen efter att hans pappa dött var han hemma hos sin mamma. Han låg och vilade på föräldrarnas säng och råkade somna till och när han vaknade hade han en stark känsla av att hans pappa satt på sängkanten, men han kunde inte vända sig om och se efter.
"Det är enda gången det verkligen har känts som att det jag drömt har varit på riktigt. Men jag är inte troende på något sätt, så det hade väl snarare att göra med att jag önskade att det skulle vara så."
David vill vara anonym för att slippa få frågor om drömmarna, eftersom de redan upptar alltför mycket av hans tid.