JUNI 2020
Precis detta har Therese Waller, ordförande för Kommunal i Linköping, märkt av under våren. Sedan i början av mars har hon och kollegerna haft fullt upp att försöka reda i medlemmarnas frågor om det mesta som rör arbetsmiljö kontra en samhällsfarlig smitta.
Att verksamheterna inte var beredda på det som kom, var väldigt tydligt tycker hon.
– Beredskapen på högre nivåer var bättre, men det nådde inte ner "på golvet", konstaterar hon.
När vi nu är inne i juni vet vi att de som hittills dött i covid-19 inom vård och omsorg i Linköping är över 20 personer, av dessa har nästan alla dött i sina hem på äldreboenden. I hela landet har man diskuterat orsaken bakom att överdödligheten inom äldreomsorgen varit så mycket större än man trott.
Therese Waller skakar på huvudet:
– Jag är så förvånad över att man är förvånad. Det visar så tydligt att många inte vet hur det står till inom äldreomsorgen.
Att vikarier, i den allmänna diskussionen, näst intill fått bära skulden för smittspridning är olyckligt, tycker hon.
– Då vet man inget om verkligheten. Jag skulle säga att vikarier ibland utgör stommen på många ställen.
Hon beskriver pandemin som en våg som sköljde över äldreomsorgen. Sjukskrivningstalen ökade och det blev ett enormt tapp på personal.
– I de fallen har vikarierna var helt nödvändiga, annars hade hela omsorgen stannat av, konstaterar hon.
När det gäller informationen, så har den fungerat på ett övergripande plan, det tycker hon. Men ju längre ner i organisationen man kommit desto mer har informationen inte nått fram.
– Omsorgens chefer har så många medarbetare att det ofta blir helt ogörligt att hinna informera alla. Till detta kommer alla vikarier. Har man verkligen säkerställt att alla förstått? Man glömmer också att inte alla kolleger har svenska som förstaspråk.
Hon säger sig veta varför det ser ut som det gör nu. Hårda besparingar tillsammans med budskapet att jobben inom äldreomsorgen är de "lätta jobben" och därför inte så mycket värda, har nu tagit ut sin rätt.
– Ja, nu står vi där. Få vill utbilda sig. Utbildningsplatser står tomma och ute i verksamheten sjunker andelen utbildad personal. Detta i ett läge när de som behöver vården och omsorgen blir både äldre och sjukare.
Lösningen handlar inte bara om högre lön, påpekar hon. Det handlar om trygga anställningsvillkor. Också för vikarier.