Jack Joelsson glömde sin viola på busshållplatsen på väg till fiollektionen på Kulturskolan i Linköping. Genom en då okänd välgörare återfick han den oskadd.
I "Nya Ljungsbro anslagstavla" kunde man i måndags (13 januari) se följande meddelande:
"Fiol med fodral upphittad i busskur vid centrum. Inlämnad hos Hemköp och återfås mot beskrivning."
Den som kunde beskriva den, och därmed också återfå den, var elvaåriga Jack Joelsson. Han minns händelsen i detalj.
– Jag ska med bussen klockan fyra för att åka in till Linköping och musikskolan. Mamma ska möta mig i Linköping och pappa har köpt en biljett.
Med sig har han sin viola (som också kallas altfiol. Den spelas på samma sätt som violinen men har ett mörkare ljud och är större).
– Jag kommer till hållplatsen, sätter mig och lägger fodralet med violan bredvid mig.
Strax därefter kommer bussen och Jack tar fram mobilen.
– Då ser jag att pappa inte har aktiverat biljetten, så jag gör det innan jag kliver på.
Jack blir glad när han ser att nästan alla platser högst upp i dubbeldäckaren är lediga, och han väljer sin favoritplats längst fram. Där sitter han i lugn och ro och läser sin Bamsetidning. Framme i Linköping möts han av sin mamma Malin som säger:
Jack Joelsson, hans mamma Malin och resten av familjen i Ljungsbro är alla musikaliska.
– Men var är ditt instrument?
Vad tänkte du då?
– Åh nej, nu blir mamma arg. Men nu slipper jag lektionen, säger Jack och skrattar.
Malin ringde till sin make Magnus och bad honom kolla både hemma och vid busshållplatsen. Men ingen viola stod att finna.
– Det var lite pinsamt att komma till musikskolan och säga att vi hade tappat bort instrumentet. Men Jack fick pussla ihop allt han behövde för att vara med på lektionen, berättar Malin.
Under tiden Jack spelade hann Malin både skriva till hittegods och be Magnus söka igenom två bussar.
– Men jag visste att den inte var på bussen. Jag hade letat igenom noga själv, säger Jack.
Malin tyckte ändå att det var lite konstigt.
Jack Joelsson började spela viola när han var i sexårsåldern. Två gånger i veckan har han lektion på Kulturskolan i Linköping.
– Det är ju ingen som vill stjäla ett instrument, säger hon och berättar att violan byttes strax innan jul.
Barn växer fort, och för att kunna spela måste man med åldern byta storlek på violan.
– Hos Bernt Nylund i Linköping "pantar" vi in den gamla mot en ny, säger Malin som också uppskattar värdet på violan till ungefär 5 000 kronor.
Den glömda violan var Jacks tredje, men den första han tappat bort.
När Malin och Jack hade hoppat av bussen i Ljungsbro igen gick de förbi Hemköp.
En viola kallas också altfiol. Den spelas på samma sätt som violinen men har ett mörkare ljud och är större.
– Det är inte mycket öppet här på kvällen, så jag tänkte att vi får ju ändå gå in på Hemköp och fråga.
Och där i förbutiken såg Jack ett violafodral med rosa bandet på som utmärkande detalj.
– Det måste ju vara min, tänkte jag, säger Jack och tillägger att synen var en blandning mellan lättnad och en känsla av "jaha".
– Jag var rätt säker på att någon snäll och skön person hade plockat upp den och tagit hand om den, säger han.
Personalen på Hemköp visste inte namnet på personen som lämnat in violan.
– Vi tänkte på Karl-Bertil Jonsson – "God jul från en okänd välgörare", säger Malin och berättar att hon efteråt såg välgörarens inlägg i Facebookgruppen.
Jack Joelsson och hans mamma Malin spelar tillsammans ibland. "Det ska finnas instrument om man blir sugen", säger Malin och berättar att de också har ett trumset i källaren.
– Vi har hört av oss och tackat innerligt, säger Malin.
Både hon och hennes son tycker att de har lärt sig något av händelsen.
– Jag kommer alltid att namna saker i fortsättningen, säger Malin.
– Jag har lärt mig att pappa alltid ska aktivera biljetten innan jag går på bussen, säger Jack och tillägger:
– Det är inte mänskligt att inte göra misstag.
Han tror inte att han kommer att spela viola hela livet.
– Men jag kommer att komma till bok tre, i alla fall.