Det 1852 färdigställda Stora Hotellet byggdes 1893 i samband med en om- och tillbyggnad på med en fjärde våning. Till vänster om hotellentrén i bottenvåningen inreddes 1923 hotellets restaurang. Till höger om entrén låg sedan 1919 en bank. Foto från 1927.
Vår stad
Efter långa diskussioner med byggnadsnämnden blev resultat att hotellet byggdes på med en fjärde våning. Corren skrev att förslaget skulle förvandla hotellet till ett av de elegantaste och bekvämast inredda i landsorten.
Det lägsta anbudet, 87 000 kronor, lämnades av linköpingsbyggmästarna Oscar Nylander och A G Johansson. Efter att varit stängt sommaren 1893 öppnades hotellet på nytt i slutet av september samma år. Översta våningen inrymde elva resanderum samt en bostadsvåning för källarmästaren och några rum för övrig personal.
Ombyggnadens efterspel var irriterat, byggnadsnämnden hade en rad anmärkningar. Det gällde bland annat att huvudentrén på ritningen kröntes av ett halvcirkelformat överstycke, som i stället gjorts rakt. Dessutom öppnades ett par dörrar åt fel håll. Tvisterna bilades först senhösten 1895.
I samband med förnyelsen fick hotellet också en ung välrenommerad källarmästare, Axel Lundblad. Han kom närmast från Hamburger Börs i Stockholm. Lundblad lämnade Linköping redan hösten 1895 och kom sedermera att leda flera välkända Stockholmsrestauranger.
Hotellet har även därefter genomgått en rad mer eller mindre omfattande förändringar. År 1905 uppfördes en ny flygel mot Storgatan. I den inreddes såväl butiker som eleganta bostadsvåningar. Några år senare, när biskopsgården renoverades, kom en av dem att fungera som bostad för biskopen Otto Ahnfelt.
En förändring som väckte åtskillig uppmärksamhet var när telefoner i januari 1908 installerades i 30 av hotellrummen.
År 1919 öppnade Skandinaviska Kreditaktiebolaget en bank i Stora Hotellets bottenvåning. Från 1938 hette banken Kreditbanken för att 1972 bli Skandinaviska Enskilda banken. Foto från 1931.
Åren 1923–24 skedde en ny större om- och tillbyggnad. Då slöts fasaden mot Klostergatan och den nuvarande längan mot Borgmästaregatan tillkom. I den sistnämnda inreddes såväl ett nytt restaurangkök som den legendariska bakfickan Casino. De förändringarna utfördes efter Axel Brunskogs ritningar. Han svarade även för ritningarna när restaurangen nyinreddes 1932.
Vid 1923–24 års stora upprustningen av hotellet gavs hotellfoajén ett helt nytt utseende.
Den 1893 färdigställda konsertsalen hade redan 1906 förvandlats till en vinterträdgård med servering. Efter det att Brattsystemet, som begränsade alkoholserveringen, införts byggdes salen 1920 om till biografen Regina. När biograferna fick allt svårare konkurrens av tv blev den gamla konsertsalen 1962 på nytt restaurang.
Stora Hotellets 1924 nyinredda kök med den stora Bolinderspisen. I ekonomiavdelningen fanns även vad Corren kallade för diskapparater. Foto från 1924.
Hotellet och dess restauranger har även under senare år genomgått en rad moderniseringar. Stora Hotellet kan därför sägas vara såväl modernt som traditionsrikt.
Tack Bo Peter Persson, stadsarkivet