TV-giganten BBC har gjort ett reportage som heter "Waste: what can we do about it?" som handlar om hanteringen av avfall och återvinning. I nedslaget är Linköping med som ett exempel över hur en stad tillsammans kan skapa hållbarhet och att genom sin hantering av avfall omvandla det till energi. I inslaget syns bland annat fiket Babettes, elever från Folkungaskolan och sist men inte minst Tekniska verken och deras arbete med att göra energi av avfall.
– Internationell media hör av sig till oss mellan varven. Vi var med i ett längre reportage i New York Times för drygt ett och ett halvt år sedan som har givit ringar på vattnet. När andra journalister har forskat på området om avfallshantering så kommer vi upp, förklarar Tekniska verkens vice vd, Klas Gustafsson.
Vad är det som gör att ni är intressanta?
– Det handlar om vårt arbete med vår vision om att bygga världens mest resurseffektiva region. Vi ser inte på avfall som sopor utan vi ser på det som en resurs. Då blir frågan hur man kan skapa så mycket värde som möjligt utifrån den här resursen. Vi har lösningar där vi framförallt utvecklat att återvinna energin som finns i avfall, men även en sådan sak som på biogassidan där vi producerar biogas men även biogasgödsel. Det är minst lika viktigt när det gäller att sluta kretslopp kring fosfor och andra näringsämnen till åkermarken så det snurrar runt i ett kretslopp, säger Klas Gustafsson.
Kritiker framhåller att plasten i avfallet förbränns och att en hel del plaster innehåller farliga kemikalier, vilket inte är bra för miljön. Plasten gör att drygt 40 procent av den koldioxid som släpps ut från Gärstadverket har fossilt ursprung.
– Problemet är att det är för mycket plast i det allmänna hushållsavfallet och bara 16 procent hamnar där det ska. Först och främst måste vi börja med en produktdesign med plaster som kan återvinnas. Sen är det bara en handfull plaster av det som finns som kan återvinnas. Nästa steg är att använda sig av så mycket återvunnet material som möjligt så det skapas en efterfrågan på det. Sen måste det fungera bra med insamlingen.
Trots att Tekniska verken står framför en del utmaningar när det gäller just plasten i avfallet så har de ändå kommit en bra bit på vägen. Speciellt om man jämför med många andra länders sophantering där mycket avfall hamnar på soptippar utan att återanvändas på ett eller annat sätt.
– I Sverige hamnar mindre än en procent på soptippen. När vi har internationella besökare är det en siffra som de nästan inte tror på. Sedan brukar de vara oerhört fascinerade av hur svenskar sorterar avfall. När man besöker våra återvinningscentraler får vi ofta frågor om det är straffbart om man inte sorterar, berättar Gustafsson.
Tekniska verken säljer också avfallsbehandlingstjänster till andra länder. Det innebär transporter av avfall som bidrar till en miljöpåverkan. Men Klas Gustafsson hävdar starkt att om man slår ihop allt i verksamheten så är den delen en minimal påverkan på klimatet.
– Genom vår existens blir det 846 000 ton mindre koldioxidutsläpp. Transporterna är en extremt liten del av den stora bilden i sammanhanget, förklarar han.
