Det är inte alltid lätt att som konsument stödja en mer etisk produktion med bättre villkor för arbetarna och för miljön, men det finns råd. Ingela Björck, journalist och informatör på Linköpings universitet, har grävt fram fakta och tips i boken "Handla -- om konsumenternas makt och ansvar".
-- Konsumenten kan påverka affären genom att fråga efter rättvisemärkta varor. Om fler kunder visar samma intresse blir butiken uppmärksam, och bollen är i rullning. Ett annat sätt är att skicka brev eller mejla till företagen och fråga, säger hon.
Det går att med ganska enkla medel få rättvisa varor. På jobbet eller i föreningslivet kan man exempelvis begära att få kaffe som har en sådan märkning. Du kan även påverka kommunen och skolan. Kontakta inköpsansvariga på kommun och landsting och fråga om de köper rättvisemärkta varor. I skolan kan eleverna skriva uppsatser och göra specialarbeten om rättvis handel. I Linköping kan du handla hantverk, smycken, godis och annat hos Världs- butiken, en ideellt driven affär.
Ingela Björck fick idén till konsumentboken när hon läste om studenter i USA som prote-sterade mot att tröjor tillverkades under människovidriga förhållanden i fattiga länder.
Men långt tidigare, på 60-talet och framåt, fanns Sydafrika- bojkotten, när bland annat Cape-druvor och sydafrikanskt vin försvann från hyllorna. Under 80- och 90-talen följdes u-landsvågen av miljömedvetna konsumenter som drev fram oblekta papper till kaffefilter och toarullar.
Exemplen är många på konsumenternas engagemang och medvetenhet att främja etisk och rättvis handel. Flera grupper och organisationer har bildats för att uppmärksamma vår konsumtion och de följdeffekter det kan få i utvecklingsländer.
Ingela Björck är medveten om att "rättvisa" produkter kostar mer än vanliga varor. Men hon anser att merkostnaden kan ses som ett alternativt bistånd. I den internationella debatten hävdas att hyggligt betalt för arbete är bättre än u-hjälp.
Organisationen Fair Trade Center, som bildades 1996, har mycket hjälp att ge till den som vill göra en insats. På dess konsumentsidor på Internet finns färdiga e-brev och förslag till frågor att ställa om allt från blommor till sportskor, resor, leksaker, möbler med mera. Just nu har organisationen startat en kampanj för att vi ska få schysta mobiltelefoner. På hemsidan förklaras hur din mobiltelefon har tillverkats runt om i världen. På vägen till en färdig mobiltelefon finns det stor risk att vatten, luft och mark skadas av tungmetaller och kemikalier. Arbetare i Malaysia, Ukraina och Estland kan ha utsatts för hälsofarlig arbetsmiljö.
I Tallin används fortfarande snabblim, som är hälsofarliga och kan leda till allergier.
I Kuala Lumpur har Flex- tronics ensidigt brutit mot det kollektivavtal som finns med facket. Stor oro finns att Flextronics vill bli av med facket, som de tidigare gjort på andra fabriker i Malaysia.
I Guangdong i Kina används fluorvätesyra som etsningssyra, vilket är frätande och giftigt att arbeta med.
Nokia och Ericsson, Nordens största mobiltelefontillverkare, har etiska uppförandekoder. Koderna behandlar tvångsarbete, barnarbete, organisations- frihet, rimliga löner och reglerad arbetstid.
Men vad händer med det miljömässiga och sociala ansvaret när en allt större del av produktionen läggs ut på underleverantörer, i exempelvis utvecklingsländer?
Ingela Björck tror inte på bojkott av varor som tillverkas på ett oetiskt sätt. En risk finns att man skadar de som man vill hjälpa, exempelvis att arbetarna i stället blir arbetslösa.
-- Bojkott är en sista åtgärd om inga andra påtryckningar lyckas. Däremot kan man hota med bojkott av vissa varor, säger hon.
Storföretagens varumärken har blivit allt känsligare mot kritik, och "bad-will" är det sista företagen vill ha. Ett avslöjande i massmedia om dåliga arbetsvillkor i produktionen kan skada märket under flera år. En uppsats som nyligen gjorts på Handelshögskolan visar att oetiska handlingar som miljöbrott och barnarbete påverkar företaget på börsen. När etiken brister kan börskursen falla med upp till 5 procent.
På så sätt har exempelvis Bolidens dammolycka i Spanien, Astra Zenecas sextrakasserande chef och Lundin Oils misstänkta brott mot mänskliga rättigheter fått företagen att tappa miljardbelopp i värde.
En mediahändelse i betydligt mindre format -- men ändå nog så viktig -- var när Corren för ett år sedan berättade hur mode-butiker i Linköping sålde T-tröjor med sexistiska tryck. Tröjorna med tryck som "Born to fuck" och "Porn star in training" togs snabbt bort från hyllorna, och affärerna tvingades be om ursäkt.
Även om det går framåt med etiken inom näringslivet återstår mycket arbete.
Fortfarande saknas en effektiv kontroll för att få information om hur företag beter sig i utvecklingsländer, långt från medial uppmärksamhet.