Domkyrkan har bytt skepnad flera gånger

Linköpings domkyrkotorn är under julen och sannolikt ytterligare två jular delvis dolt bakom ett plank. Det är dock långt ifrån första gången domkyrkan renoverats bakom plank.

Precis som denna jul var domkyrkan jularna under andra delen av sextiotalet omslutet av plank. Då gavs taket sitt nuvarande utseende. Tornspiran såväl höjdes ett par meter som vreds ett sextondelsvarv. Bild från november 1965.

Precis som denna jul var domkyrkan jularna under andra delen av sextiotalet omslutet av plank. Då gavs taket sitt nuvarande utseende. Tornspiran såväl höjdes ett par meter som vreds ett sextondelsvarv. Bild från november 1965.

Foto: Tidningen Östgöten/Linköpings föreningsarkiv

Linköping2022-12-24 11:00

Vår stad

Det nuvarande tornet är ritat av arkitekten Helgo Zetterwall. Byggnadsarbetena inleddes senvintern 1877 och fullföljdes 1886. Då konstaterade Corren stolt att domkyrkan var Sveriges högsta byggnad. Tornet var en knapp meter högre än den dittills högsta byggnaden, Stockholmskyrkan Klaras torn. Glädjen varade dock bara några år. I början av 1890-talet färdigställdes de nästan två meter högre tornen på Uppsala domkyrka.

undefined
Precis som denna jul var domkyrkan jularna under andra delen av sextiotalet omslutet av plank. Då gavs taket sitt nuvarande utseende. Tornspiran såväl höjdes ett par meter som vreds ett sextondelsvarv. Bild från november 1965.

På 1940-talet var domkyrkan i behov av en grundlig renovering. Domkyrkans tak var då ännu täckt med skiffer. Oron för Linköpings-katedralen ökade när den likaledes skiffertäckta Skara domkyrka hösten 1947 härjades av eld och dess exploderande skifferplattor försvårade släckningsarbetet. 

Även sprickor som hade uppstått på Linköpingstornets ytterväggar bedömdes som allvarliga. Vårvintern 1949 förordade domkyrkostyrelsen att omfattande arbeten skulle utföras på katedralen. Ur säkerhetssynvinkel ansågs det allvarligaste att delar av de ornament som allt sedan 1880-talet prytt tornet föll ned till marken och riskerade att skada människor. Redan samma år vidtogs en rad försiktighetsåtgärder på tornet.

I domkyrkostyrelsens beslut 1949 ingick även att skiffern på taket skulle ersättas med koppar. Det motiverades både av brandsäkerhetsskäl och av att koppartaket skulle väga 170 ton mindre än skiffertaket och därmed minska trycket på kyrkans konstruktiva delar. Skiffertaket kom dock att få ligga kvar ännu i nästan 20 år.

undefined
Domkyrkan fotograferad 1869 före det att arbetet började med att uppföra det nuvarande, av arkitekten Helgo Zetterwall ritade, tornet. Observera stängslet framför sydportalen.

Hösten 1961 presenterade arkitekten Kurt von Schmalensee en ny utredning, som också den visade att katedralen krävde betydande insatser. Allvarligast var nog att långhusets takstolar var för klena för det tunga skiffertaket och att ytterligare sprickor hade uppstått på tornet. 

Långhusets sadeltak ersattes 1965–1967 av det nuvarande höga säteritaket, vilket kläddes med kopparplåt. Vid samma tid tillkom de två östtornen över koret. Båda åtgärderna utfördes med Erik Dahlbergs Suecia Antiquastick från 1697 och en teckning från sent 1600-tal som förebilder.

undefined
Plåtslagare Folke Johansson var ansvarig för 1949 års reparationer på domkyrkotornet spira. Säkerhetskraven var långt ifrån de som gäller drygt 70 år senare.

Vid arbeten genomförda 1968–69 höjdes tornspiran ett par meter. Dessutom vreds spiran ett sextondelsvarv, varvid något av tornets gracila elegans gick förlorad. 

undefined
Domkyrkan när det Zetterwallska tornet ännu hade sitt ursprungliga utseende och långhusets sitt skiffertäckta sadeltak. Foto från 1920-talet.

Till slut en udda notis. Palmsöndagen 1973 satte domkyrkoförsamlingen nytt svenskt rekord i kollekt när Lutherhjälpen erhöll 62 749 kronor, vilket i dag motsvarar nästan en halv miljon kronor.  

Tack Hans Kampf

Källa SCB:s levnadskostnadsindex

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!