Vår stad
Byggnaden hade möjliggjorts genom en i november 1903 inledd insamling för att skapa ett kronikerhem för obotligt sjuka östgötar. Insamlingsuppropet var känsloladdat formulerat och klargjorde att de obotligt sjuka inte var välkomna till vanliga sjukhus utan hänvisades till fattigstugorna.
I spetsen för insamlingen stod landshövding Ludvig Douglas. Uppropet var även undertecknat av en lång rad så väl välkända som välbeställda östgötar. Ett av de största bidragen lämnades av Oscar II.
Den störste bidragsgivaren var dock kapten Henric Westman på Valla gård. Han var starkt missnöjd med förhållandena i Linköpings fattigstuga och såg möjligheten att förbättra förhållandet åtminstone för de obotligt sjuka som tvingades bo i fattigstugan. Westman skänkte såväl ett större belopp som tomten på vilken byggnaden kom att uppföras.
Den tre våningar höga faluröda, byggnaden uppfördes av byggmästare J E Eriksson efter ingenjör Sven Torgersruuds ritningar, båda var verksamma i Linköping. Byggnaden, som hade flera stora balkonger, kunde ta emot 30 patienter.
Verksamheten leddes inledningsvis av sjuksköterskan Hedvig Sundström med biträde av sjuksköterskan Judit Engholm. Till sin hjälp hade de ett vaktmästarpar där hustrun även fungerade som kokerska. De bodde samtliga i hemmet och var alla östgötar.
Den allra först inskrivna patienten var den 26-åriga Mathilda Liljeqvist från Västra Ny. Hon hade dessförinnan bott med sina föräldrar på fattigstugan i Västra Ny. I kyrkboken står det att hon var sjuklig och klen. Matilda Liljeqvist kom att bo på Vallahemmet i nästan femtiofyra år. Hon avled där 80 år gammal i mars 1959.
Byggnaden renoverades 1934–35 varvid balkongerna byggdes in och blev dagrum. Då uppfördes även en särskild bostadsvilla för personalen, som var betydligt fler än vad den ursprungligen varit.
På 1930-talet, när det allmänna sakteliga aktiverade sig i omsorgsfrågorna, började landstinget att stödja verksamheten. Efter en blygsam början övergick driften småningom helt i landstingets regi och gavs då namnet Valla sjukhus. Efter det att den gamla byggnaden rivits uppfördes under åren 1967–71 en ny betydligt mer omfattande bebyggelse.
I början av 1990-talet tog kommunen över verksamheten och startade ett äldreboende i anläggningens västra delar. Efter det att Stångåstaden AB köpt området skapades på den platsen stadens näst största studentbostadsområde.