Det finns minst 1 370 gator i kommunen. Ungefär tio procent av dem har någon sorts personnamn: Emil Liedgrens väg, Ellen Keys gata, Heidenstams gata. I 80 procent av fallen är det ett mansnamn.
När vi kollade hur gatorna i Linköpings kommun namngivits var vi generösa i bedömningen. Det krävs inte både för- och efternamn för att vi ska veta om en gata har fått namn efter en man och en kvinna. Ta till exempel Engelbrektsgatan: glasklart att den namnet kommer från en frihetshjälte som dog 1436. Eller Gudruns gata. Gudrun var en asagudinna, och namnet kan näppeligen förväxlas med ett mansnamn.
Fast man kan räkna på lite olika sätt. Dock är det ingen tvekan om slutsatsen: män dominerar gatorna.
– Historiska skäl är den största anledningen, säger Marcus Justesten som arbetar med geografisk analys på SCB.
– Det har suttit gubbar och bestämt, säger Mikael Jarle på Linköpings kommunlantmäteri.
Varför väljer man ett visst namn på en gata eller ett torg? Jo, valet återspeglar kulturella värderingar och normer i samhället. Så resonerade Statistiska Centralbyrån (SCB) och tog itu med arbetet att kolla hur det står till med gatuskyltarna i landet. Av alla landets 153 000 vägar med namn är 2 400 döpta med både för- och efternamn på kända personer. Av dessa var 2 060 manliga och 330 (14 procent) kvinnliga.
Men det är inte så att gator fick mansnamn bara förr i världen. Det är även nu tre-fyra gånger fler män än kvinnor som ger namn åt gator, kan SCB notera.
– Man får nog konstatera att gamla strukturer sitter kvar, säger Marcus Justesten.
Dessutom har det visat sig att männens gator är mycket längre än kvinnornas. Den genomsnittliga längden på mansgator har ökat något och är 452 meter. Kvinnogator har i stället blivit lite kortare och är nu 380 meter. Manligt namngivna gator ligger dessutom oftast mer centralt.
Det är namnberedningsutskottet som kollar namnförslag från allmänheten, byggherrar och olika kommunala instanser. Blicken är riktad mot historien och vad som händer framåt.
– En princip är att vi inte ger namn efter nu levande personer, säger Mikael Jarle. Enstaka undantag finns, som prinsessan Estelles park nära Åbacka café i Tannefors.
Namnberedarna har en uttalad strävan att hitta bra kvinnonamn.
– Det har varit lättare att hitta mansnamn, säger Mikael Jarle. Kvinnor har gjort bra saker genom historien, men inte synts så mycket.