Pannorna på Gärstadverket körs även under den varma årstiden – dels för att producera el, dels för att Linköpingsbornas avfall behöver tas omhand. Men den fjärrvärme som skapas vid förbränningen är inte värd särskilt mycket sommartid, även om många poolägare är tacksamma över den billiga värmen.
Nu undersöker Tekniska verken om det går att lagra en del av sommarens värme i berggrunden och sedan återvinna den på vintern. Tanken är att borra uppemot 1 500 borrhål för att med hjälp av slangar värma upp grundvatten och berg.
– Kanske kan vi få tillbaka 70 procent av värmen. Det skulle i så fall fortfarande vara väldigt bra om man betänker att värmen är nästan värdelös på sommaren och väldigt värdefull på vintern, säger Tekniska verkens utvecklingsingenjör Henrik Lindståhl.
Företaget Bengt Dahlgren AB har provborrat fyra hål på olika platser nära Gärstadverket åt Tekniska verken och nu ska förutsättningarna utredas. Det får inte finnas för mycket strömmande vattnet i området och berggrunden bör vara så värmeledande som möjligt.
– Vi har redan sett att det skiljer väldigt mycket hur långt det är ner till berggrunden, mellan 5 och 30 meter i provhålen, berättar Henrik Lindståhl.
Utredningen ska vara klar om ett år. Därefter ska Tekniska verkens ledning ta ställning till om metoden är värd att satsas på. Skulle projektet bli verklighet handlar det om världens största högtemperaturlager, med en kapacitet på 100 GWh.
– Det motsvarar bara 7–8 procent av vår totala fjärrvärmeleverans, men det är väldigt dyra 7–8 procent som skulle kunna ersättas. Det handlar om kalla vinterdagar när vi annars får ta till dyra spetsbränslen, säger Lindståhl.
Tekniken finns redan på andra håll. Pumpfabriken Xylem i Emmaboda använder den till exempel för att lagra sin processvärme för att värma upp lokalerna, men där handlar det om ett betydligt mindre lager än vad som utreds i Linköping. Tekniska verken skulle bli först med att använda lösningen för en stads fjärrvärme.
Det finns en politisk vilja att riva kraftvärmeverket inne i staden för att komma åt central mark att bygga på. Då skulle ett värmelager kunna ersätta en del av den förlorade kapaciteten.
– Vi skulle ändå behöva bygga en ny panna någonstans, men med ett värmelager skulle man kunna bygga en enklare och billigare panna som inte behöver gå lika mycket, säger Henrik Lindståhl.
