Det är nämligen startskottet på en serie informationsmöten i olika stadsdelar i Linköping. Skäggetorpsskolan och Ånestad står på tur.
– Idén föddes efter oroligheterna i Skäggetorp där vi höll möten. Men vi vill kunna berätta om vår verksamhet, om vilka vi är och om hur vi jobbar – utan att det är alldeles i anslutning till någon händelse, säger Mattias Ydreborg, chef för polisens mängdbrottsenhet.
Därför samlas både representanter från kommunen, polis, räddningstjänst och ambulansverksamheten i Rydsskolan på onsdagskvällen. Det är fullt av folk på plats, både skolpersonal, föräldrar och barn. Men det beror på att arrangemanget krockar med en annan tillställning i Rydsskolans matsal, i samband med FN-dagen på fredag.
Skam den som ger sig. Givetvis får de vara med på slutet av tillställningen. Det blir lite av en succé, barnens sträcker genast händerna i luften.
Är det svårt att bli polis? frågar någon
– Nej, det tyckte inte jag. Men för att komma in på polisutbildningen som är två år lång så måste man ha godkänt i alla grundämnen i skolan. Och så måste man ha god kondition också. Och en del andra saker som jag gärna berättar mer om en annan gång, svarar Linus Nilsson från ordningspolisen.
Ny fråga: Hur fort får ni köra med ambulansen?
– Vi har en maxgräns på 140 kilometer i timmen. Och den går faktiskt inte mycket fortare, svarar Helena Johansson, ambulanssköterska.
Hur gör ni brandmän när ni går in ett brinnande hus?
– Ja, då går vi in! säger brandmannen Lennart Ahlberg. Vi har skyddskläder på oss, syrgasmask och vattenslang som vi kan släcka med. Annars skulle det bli för varmt.
Sedan kommer en fråga som får både skratt och applåder:
Vad gör ni när det inte brinner?
– Då spelar vi innebandy och fikar! svarar brandmannen Adis Durmo (ännu mera skratt). Nej, vars. Då övar vi på att släcka bränder, tar hand om bilarna och tränar oss.
En av de sista frågorna kommer från den där pojken:
– Det behövs många fler poliser än vi är i dag för att vakta hela Linköping, svarar polismannen Kent Almroth.
Efteråt blir det ett myller av både barn och vuxna som vill prata med polis och räddningspersonal. Mattias Ydreborg är nöjd med hur kvällen blev, även om det krävdes lite improvisation.
– Vi tror på den här idén och vi vill utveckla den. Vi hoppas på en mer regelbunden kontakt under sådana här former, och vi tror att det leder till bättre förståelse mellan polis och allmänhet, säger han.