Det har kommit mängder med rapporter genom åren, olika rekommendationer, åsikter och budskap sprids på många håll och kanter.
Statliga Strålsäkerhetsmyndigheten vill hålla sig strikt vetenskapligt i frågan. De samlar in de forskningsresultat som finns och gör en samlad bedömning med hjälp av forskarexpertis på olika områden.
– Det finns egentligen bara en konsumentprodukt som vid normal användning kan ge exponering i nivå med gränsvärdet. Det är när man har mobiltelefonen direkt mot huvudet och den sänder med full styrka. Det gör den på platser med dålig täckning, säger Jimmy Estenberg myndighetsspecialist på Strålsäkerhetsmyndigheten.
Därför är det bara mobiltelefonen som Strålsäkerhetsmyndigheten har en rekommendation kring.
– Vi rekommenderar att man använder handsfree och håller ut mobilen från kroppen vid samtal. Det bygger inte på några säkerställda hälsorisker, det är en försiktighetsåtgärd helt enkelt. Eftersom det finns enskilda studier som har rapporterat om ökad risk för hjärn- och hörselnervstumörer.
Men Strålsäkerhetsmyndigheten menar att misstanken har bleknat med tiden. Man vet betydligt mer om mobiltelefoners effekter idag än för bara för 5-10 år sedan. Forskningsresultaten har inte förstärkt farhågorna, menar Jimmy Estenberg.
Han pekar bland annat på socialstyrelsens cancerstatistik i Sverige. Om man går tillbaka till 70-talet, en bra bit innan mobiltelefonerna, så har kurvorna för hjärn- och hörselnervstumörer i princip varit platta.
– Vid det här laget borde vi ha sett något i cancerstatistiken om det hade funnits en ökad risk. Just eftersom en så stor del av befolkningen använder mobiltelefon.
Och även om det finns en latenstid, vilket det brukar vara för cancer från exponering till dess man kan ställa diagnosen, så borde man ha sett fler cancerfall nu, menar Jimmy Estenberg.
Det finns lite mer frågetecken gällande barn, eftersom de inte har använt mobiltelefon utbrett lika länge som vuxna. Kritiker menar att det är extra skadligt för barn vars kroppar är under utveckling och därmed mer känsliga.
– Visst ska man vara extra försiktig när det gäller barn, men det finns inget vetenskapligt stöd för att de skulle vara extra känsliga för radiovågor. Därför har vi inga särskilda rekommendationer för barn.
Strålsäkerhetsmyndigheten har ett vetenskapligt råd knutet till sig med aktiva forskare inom området elektromagnetiska fält och hälsa. De är experter på cellstudier, djurstudier och epidemiologi.
Men det finns kritiker. Professor Lennart Hardell menar att han i sin forskning har bevis för kopplingen mellan mobiltelefoner och hjärntumörer. Resultat som även Strålsäkerhetsmyndigheten har tagit del av.
– Det är en av anledningarna till att vi inte kan utesluta riskerna. Men han är ganska ensam i världen om de resultaten. Andra forskare som har gjort liknande studier har kommit fram till andra svar.
– Vi måste väga in hela forskningsbilden och det totala kunskapsläget. Om mobiltelefonanvändning ökar risken för cancer borde det som sagt ha synts i statistiken, annars blir det väldigt svårt att få ihop den ekvationen.
Kritikerna lyfter fram flera andra argument också. I Bioinitiatives rapport 2012 publicerar 29 experter en analys av 1800 forskningsrapporter. Den visar skadliga effekter från mobiltelefoner, trådlösa bordstelefoner, läsplattor, trådlösa modem och basstationer.
– De skriver själva att det inte är någon sammanställning av forskningsläget. Rapporten väljer selektivt ut enskilda studier som tycker sig visa på möjliga risker. Klart att det skapar en felaktig bild. När vi bedömer väger vi in och kvalitetsvärderar all forskning som har genomförts. Resultat kan antyda saker, men det är aldrig så att en studie bevisar något. Forskningsresultat måste upprepas av andra forskargrupper för att säkerställas, säger Jimmy Estenberg.
Kritikerna brukar även lyfta fram att Världshälsoorganisationen (WHO) bedömer all trådlös teknik, som till exempel ingår i mobiler och trådlösa nätverk, som ”möjligen cancerframkallande”.
Jimmy Estenberg konstaterar att det är den svagaste misstankegraden, där till exempel även kaffe ingår. Cancerrisken går inte att utesluta, men den är inte trolig. I så fall skulle det klassas i mellannivån ”troligen cancerframkallande”.
Röster höjs också som menar att strålning bland annat kan leda till ADHD och sömnsvårigheter som leder till dåliga skolbetyg. Frågan om trådlösa nätverk i skolan har skapat debatt och protester i både Linköping och Åtvidaberg på senare tid.
– Jag förstår att det finns en del personer som blir oroliga. Men vi kan inte utgå från oro, vi måste utgå från det vetenskapliga kunskapsläget. Det finns inget stöd för strålningsrelaterade risker med trådlösa datornätverk. Det finns bland annat välgjorda omfattande brittiska studier på detta.
Gällande ADHD och sömnproblem finns forskning inom beteendevetenskap som pekar på att det inte har något med strålning att göra, menar Jimmy Estenberg. Det kan bero på hur barn använder tekniken, till exempel sitter uppe på nätterna och surfar. Bildskärmar ger även ifrån sig en del blått ljus som gör att hjärnan tror att det är dag. Då blir man pigg, vilket kan leda till sömnproblem.
När tror du vi vet hur det är med kopplingen till cancer?
– Väldigt svårt att säga. Men för varje år som går och vi inte kan säkerställa några risker eller ser något trendbrott i cancerstatistiken, så blir misstankarna allt svagare.