På fredagsmorgonen ligger blommorna och de tända ljusen kvar på marken intill rälsen. Bland dem finns fotografier på en pojke. Bilderna föreställer Filip, den 16-årige pojken som omkom i tågolyckan i Hackefors på onsdagen.
Kvällen före samlades hundratals personer här för att hedra hans minne.
– Filip var en varm och glad kille som var nyfiken på livet. Han hade alltid en räv bakom örat. Det var en finurlig kille, säger en vän till Filips familj som vill vara anonym.
Minnesstunden började med en sammankomst i S:t Hans kyrka i Ekholmen. Efteråt vandrade vänner och familj i ett hundratal bort tillsammans mot olycksplatsen, där det redan befann sig ett 60-tal personer. De flesta som deltog var i Filips ålder, vänner och klasskamrater.
– Det var väldigt gripande att se hur mycket kompisar han hade, säger familjevännen.
Filip älskade fotbollslaget Hammarby. Och det gick inte att ta miste på under minnesstunden. Många av ungdomarna hade grönvita fotbollströjor på sig och på marken ligger halsdukar i Hammarbys färger. Men också från AIK och LHC.
– Filip var en bajare rakt igenom. Han brukade åka på mycket fotbollsmatcher, både på bortamatch och på nya Söderstadion.
Under minnesstunden sjöngs allsång till Kenta Gustafssons Hammarbyhymn "Just idag är jag stark" och låtar av Magnus Carlsson, som också är bajare.
– Det var en jättevacker minnesstund. Jag tror att det här var en avgörande stund för många inblandade i den här sorgliga tiden. Alla var öppna med att visa sin sorg istället för att hålla den för sig själva.
Familjevännen och hans familj rörde sig hemåt från platsen vid 22-tiden. Då var det fortfarande ett hundratal sörjande kvar. Vissa hade köpt med sig middag och stolar hade ställts runt platsen för att de som var där kunde sitta och ta det lugnt.
På fredagsmorgonen fortsatte det komma personer som ville tända ett ljus för Filip.
– Det är väldigt många som är berörda av den här tragiska olyckan. Det såg man på uppslutningen igår. Det säger en del om hur omtyckt grabben var.
– Det är svårt att sätta ord på det här. Det är en mardröm som man vill vakna upp ur. Men vill att den ska försvinna. Men som vuxen vet man att det inte kommer bli så.
Vi har varit i kontakt med Filips familj inför publicering.