Ett välkänt faktum sedan många år tillbaka och som nu ännu en gång bekräftas i ett oavslutat forskningsprojekt som rekommenderar lägre volym och pauser i lyssnandet.
Undersökningen kommer från den audiologiska forskningskliniken vid Örebro universitetssjukhus där professor Claes Möller hört sig för om 300 gymnasieungdomars lyssnarvanor.
Som industribuller
– De är mellan 15 och 16 år och 80 procent av dem använder olika typer av musikspelare och lyssnar på olika slags musik. Vi intervjuade ungdomarna om deras lyssnarvanor och mätte upp ljudstyrkorna i vårt labb och håller på att analysera resultaten, förklarar han.
Handlade det om höga volymer?
– Vi vill vara lite försiktiga med våra slutsatser eftersom resultaten inte är vetenskapligt publicerade. Men en del spelade på en mycket stark ljudnivå och speltiden varierade från en halvtimme upp till sex och sju timmar på en dag. En del av ungdomarna somnade också med musikspelaren på.
Och konsekvenserna?
– Vi har en bullergräns på 85 decibel i industrin och självklart är det inte okej att spela musik timvis på den nivån. Naturligtvis kan det här på sikt skapa hörselproblem hos ungdomarna.
Nioåringars tinnitus
Claes Möller berättar också om en två år gammal undersökning där 600 nioåringar svarade på frågor om sina upplevelser och eventuella hörselbesvär.
– Generellt sett visade det sig att hörseln var god hos nioåringarna. Strax under tre procent av dem uppgav att de hade någon form av tinnitus från och till.
Men så pass unga barn kan väl ändå inte ha hunnit skada sin hörsel?
– När vi frågade om de upplevde att de hade hörselbesvär berättade några att det ringde i öronen efter en konsert eller ett skoldisko. Det är ett varningstecken, konstaterar Claes Möller.
Hörluren utsågs av branschen till årets julklapp 2012. Det finns två modeller – hörsnäckan som skjuts in i hörselgången och kåpan som omsluter ytterörat.
Längre in är farligare
Vilken är farligast?
– Ju längre in mot trumhinnan ”högtalaren” kommer desto starkare påverkas hörseln i innerörat och jag är därför mest orolig för instickspropparna. Med datoriseringen av musikspelarna går det också att spela högre utan att störas av distorsion, som förr medförde att man sänkte volymen för att inte musiken skulle låta kasst.
För drygt tre år sedan införde EU en volymgräns på 80 decibel för mp3-spelare och musikmobiler. Är det ett bra beslut?
– Det är ingen bra väg att gå med vuxna som sätter upp decibelgränser för unga. Jag tror att gränsen tillämpades i Frankrike till ingen nytta eftersom det tog ungarna en minut att programmera om sin Ipod för att kunna höja volymen, konstaterar Claes Möller och avslutar:
– Alternativet är att informera dem sakligt och på deras egen nivå. Jag pratar varje år ute på skolorna med gymnasister i tvåan om musikens härlighet och den höga volymens faror.