De senaste åren har hon blivit lite av en nationell expert i frågor som rör skolfrånvaro. 2010 disputerade Malin Gren Landell i psykologi med en avhandling om social fobi, något som ledde henne vidare in på problematisk frånvaro i skolan. Några år senare fick hon i uppdrag av regeringen att utreda hur skolfrånvaron i grundskolan kan minskas. I januari 2017 lämnade Malin Gren Landell sitt betänkande.
Ett och ett halvt år senare, 1 juli 2018, skärptes den svenska skollagen på ett antal punkter utifrån betänkandet. Idag har exempelvis varje rektor ansvar för att inleda en utredning när en elev visar mönster av upprepad frånvaro, något som tidigare inte var uttalat i lagtexten.
– Tidigare har många skolor satt in åtgärder utan att utreda orsaken till frånvaron, säger Malin Gren Landell. Risken är att det då blir slumpmässigt om insatsen får resultat eller inte. Och då finns en stor risk att du misslyckas med din insats, vilket till slut kan leda till att både skola, vårdnadshavare och elev tappar tron på att det går att hjälpa eleven.
– Gör man då istället en systematisk kartläggning så känner sig elev och vårdnadshavare lyssnade på, vilket är jätteviktigt. En kartläggning behöver inte vara omfattande, det viktiga är att man ställer frågor och utreder förutsättningslöst, att man inte redan innan bestämt sig för vad orsaken till frånvaron är. Det kanske inte handlar om att eleven är deprimerad utan om svårigheter att äta i matsalen till exempel. Och det måste man ta reda på.
Skolan ska ha en låg tröskel vad gäller frånvaro, menar Malin Gren Landell, eftersom även lite frånvaro är kopplat till sämre skolresultat.
– Det finns studier som visar att skolresultaten kan påverkas redan efter en missad lektion, och därför ska man reagera även på giltig frånvaro. Är en elev ofta sjukanmäld så ska man titta på vad det är som ligger bakom det.
Förutom en skärpning av skollagen har regeringsuppdraget även resulterat i en bok. Den tionde september släpps "Främja närvaro – att förebygga frånvaro", som främst riktar sig till rektorer och elevhälsa.
– Till skillnad från betänkandet så är boken mer "hands on" med handfasta tips på hur skolor kan jobba närvarofrämjande, baserat på det vi vet genom forskning.
Vad betyder det då att arbeta närvarofrämjande? Bland annat handlar det om att skapa ett bra skolklimat. Vissa saker kan låta självklara – som att det ska vara städat och finnas papper på toaletterna - medan andra är mer subtila.
– Arkitekturen på skolor spelar stor roll, exempelvis kan ett inglasat klassrum göra att vissa elever känner sig uttittade och kanske inte går till skolan den dagen som man har lektion där. Det handlar även om skolorganisationen, det finns till exempel en risk för att elever avviker i samband med att klassen ska förflytta sig till en annan byggnad eller skola för att ha lektion.
Kunskapen om frånvaro och dess konsekvenser har blivit större enligt Malin Gren Landell, men om den ökar eller inte, det vet man inte säkert.
– Alla har en känsla av att det ökar, men den statistik som finns idag är inte tillförlitlig eftersom skolor redovisar frånvaro i olika stor utsträckning. Skolor bör definiera på vilka sätt som de arbetar närvarofrämjande och använda närvarostatistik som en vägledare i det arbetet. Vet man inte hur många som är borta så vet man inte heller om de insatser man gör fungerar.
