Det säger Maryam Ramzi Al-Helli, Linköpings ungdomsombud, som började med sitt uppdrag i september.
Eftersom Maryam Ramzi Al-Helli inte kunde träffa ungdomarna mitt i pandemin – för att ta reda på hur de mår och påverkas av distansutbildningen – gjorde hon en enkät via ombudens Instagramkonto. Om den undersökningen har vi skrivit tidigare.
Nu hoppas Maryam Ramzi Al-Helli också att undersökningen ska leda till konkreta handlingar. Många enkätsvar uppfattade hon som ett rop på hjälp.
– När jag sammanställde materialet läste jag en hel del väldigt oroväckande svar. Alla har vi drabbats av pandemin på ett eller annat sätt, men gymnasieungdomarna har drabbats mest. De får inte gå i skolan, inte umgås med kompisar och de får inte träna eller idrotta. Stress, oro, ensamhet, depression, allt detta har också funnits tidigare, men det har blivit så oerhört mycket mer när eleverna inte går i skolan utan läser på distans, säger hon.
Som ungdomsombud är Maryam länk mellan kommunens beslutsfattare och ungdomar. Efter att ha gått genom alla 500 enkätsvar och analyserat dem vill hon förbereda en återkoppling till ungdomarna.
– Jag har presenterat allt material till berörda tjänstemän och politiker. Ungdomarna vill bli sedda och hörda och de förväntar sig ett svar. Därför är det viktigt att var och en får ett svar på sina funderingar eller en förklaring. Vissa åtgärder eller svar kan ta sin tid men det är också viktigt att förklara det för ungdomarna. Flera politiker har också visat intresse för undersökningen.
Maryam är 21 år men känner igen vissa saker som gymnasieeleverna går igenom och beskriver. Sitt ombudsuppdrag kombinerar Maryam med läkarstudier och med uppdrag som fotbollsutvecklare, distriktsdomare samt fotbollsspelare.
– Vi studerar online och hade bara några praktiska övningar på plats på universitetet. Utbildningen på distans är tråkig, jag längtar efter att uppleva studentlivet när allt öppnar sig igen.
Hon har tänkt spela i Gottfridsbergs damfotbollsklubb den här säsongen men har ännu inte kunnat spela någon match. Hur det kommer att vara med fotbollsspelandet och dömandet är fortfarande osäkert med tanke på pandemin och restriktionerna. Hon lider med de ungdomar som inte får utöva sin idrott och träna.
– Det är roligt att träna och spela fotboll. Man mår bra av det. Det är nästan lika roligt och viktigt som att gå i skolan eller på universitet. Så många ungdomar är fråntagna allt roligt och det berör mig djupt.
Men Maryam har en del andra roliga saker som hon också ägnar sig åt. Hon håller på att ge ut en bok om hur minnet påverkas av levnadsvanor, samtidigt som hon jobbar på sin andra bok – den handlar också om minnet och hur man kan träna upp det.
Hur kommer det sig att du är så intresserad av minnet?
– Jag är intresserad av hjärnan och vill bli neurokirurg. Hjärnan är outforskad. Jag läste naturvetenskapsprogrammet på Birgittaskolan och där kunde jag utveckla mitt intresse för hjärnan och kunde också läsa mer om minnet. Det intresset skaffade jag mig redan som liten.
Maryam Ramzi Al-Helli är född i Irak och uppvuxen i Irak och Syrien. Hon var nästan 16 år när hon kom till Sverige och hamnade i årskurs nio på Ekholmsskolan. Intresset för hjärnan och minnesutveckling hjälpte till och hon gick ut gymnasiet med ett stipendium för högsta betyg över hela skolan.