Hon förlorar på att jobba

- Det är kränkande, säger Anna-Karin Johansson.

På Försäkringskassan har man räknat ut att hon förlorar tusen kronor i månaden på nuvarande sjukersättningsregler. Där har man rått henne att överklaga beslutet, vilket Anna-Karin Johansson också gjort.

- Varken jag eller någon jag känner kan förstå hur det kan vara så här. Det är kränkande och diskriminerande, säger Anna-Karin som inte har någon nytta av att ha utbildat sig och jobbat, nu när hennes sjukdom tvingar henne börja jobba halvtid och hon måste söka utökad sjukersättning.

Anna-Karin har artrogrypos, en ovanlig, medfödd muskel- och bindvävssjukdom. Hennes ben är deformerade och hon är steloperad i fötterna, även i en höft. Hon tar sig fram med rullator eller rullstol och orkar bara gå korta sträckor. Sjukdomen förvärras med åren och går inte att bota. Hon har ofta värk och måste vila mycket.

Redan när hon var ung sade läkaren till henne att hon skulle kunna få full förtidspension om hon ville, det som idag kallas för sjukersättning. Men Anna-Karin vägrade. Hon är envis och har en positiv livssyn som gör att hon alltid försöker göra det bästa av situationen. Anna-Karin utbildade sig till fritidspedagog, och har jobbat som det på Vidingsjö skola i snart femton år. Hon har jobbat 75 procent, och haft sjukersättning på den resterande fjärdedelen.

I våras insåg Anna-Karin att hon måste gå ned till halvtid, hon behöver vila mer för att orka. Det var när hon ansökte om att få utökad sjukersättning till femtio procent, som hon fick en chock.

Ersättningen är beräknad utifrån att hon tjänar 106 000 om året, vilket motsvarar lönebidraget hon levde på för fjorton år sedan innan hon började arbeta som fritidspedagog. Att hon tjänat betydligt mer åren därefter, och dubbelt så mycket förra året tas ingen hänsyn till.

Anna-Karin har pratat med många på Försäkringskassan, som alla tycker att det är "fel att det är så här", men man hänvisar till regler (se fakta) som måste följas.

- Om jag bara tänkt på vilken ekonomi jag skulle få med sjukersättning, kunde jag lika gärna ha tagit ut den fullt från början, säger Anna-Karin som tror att hennes sjukdom kanske inte hade försämrats lika snabbt, om hon varit aktsammare med sig själv och låtit bli att jobba.

- Vad har jag fått för att jag sliter ut mig? Inte ett dugg, säger hon.

" Det är ju inte klokt. Hur kan det vara så" skriver Anna-Karin i sitt överklagande av Försäkringskassans beslut. Där beskriver hon hur hon i vardagen "får kämpa med saker som andra inte ens tänker på eller tar för givet." Att då behöva kämpa för något så självklart som att få en rättvis bedömning, upplever hon som djupt orättvist.

Anna-Karin berättar i Corren för att lyfta att lyfta en orättvisa som hon är säker på drabbar många som är i liknande situationer som hon.

- Jag är stark, medan andra kanske inte orkar ta striden, säger Anna-Karin som blir själaglad när Corren berättar om riksdagsledamoten Finn Bengtssons (M) reaktion när han får veta om Anna-Karins situation. Finn Bengtsson sitter i socialförsäkringsutskottet och lovar trycka på så mycket han kan för att det ska bli en ändring. "Det ska självklart löna sig att jobba för alla", understryker han (se separat artikeln.)