– Som om jag inte visste det, suckar hon. Det är en del av min sjukdom, och jag kan inte göra någonting åt det.
Det finns hjälp att få – om man bor i ett annat landsting. Hårväxt kan tas bort med laserbehandling. Vissa landsting lämnar bidrag till den sortens hårborttagning, men Region Östergötland gör det inte.
– Det är inte bara ett utseendeproblem, säger Angelica. Jag måste raka mig varannan dag och det är väldigt irriterande för huden.
Hon visar på röda fläckar under hakan.
– Det är psykiskt jobbigt, säger hon. Jag tänker på det hela tiden, jag skäms. Det är inte acceptabelt att ha skägg när man är tjej.
Angelica lider av PCOS, Polycystiskt ovarialsyndrom. Det betyder att hon har ovanligt lätt för att gå upp i vikt och ovanligt svårt att gå ner. Hon har humörsvängningar som om hon vore ständigt gravid. Och hon har ökad kroppsbehåring av manlig typ.
Sjukdomen upptäcktes när Angelica var 17 år. Hon tog prover och genomgick olika undersökningar. Det visade sig att hennes äggstockar var försedda med många småcystor och att hon dessutom hade en hormonrubbning, PCOS. Hon har blivit erbjuden olika typer av behandlingar, exempelvis med p-piller.
– Min släkthistoria tyder på att det kan finnas risk för att jag ska få blodpropp, och med tanke på min vikt var det inte någon bra idé, säger Angelica. En annan typ av behandling innebar att jag fick äta medicin som normalt ges till män med prostataproblem.
Den medicinen skulle dock ha en biverkan som Angelica inte kunde acceptera: ett ämne som kan utsöndras genom huden skulle kunna orsaka fosterskador.
– När min brors fru blev gravid vågade jag inte fortsätta ta medicinen. Det är kanske långsökt, men tänk om det hände något med fostret? Jag skulle aldrig kunna vara säker på att det inte var mitt fel. Dessutom märkte jag inte någon effekt av medicinen, fast jag ätit den i ett år.
Angelica är inte så förtjust i att äta en massa tabletter, kan man förstå. Hon är inte heller så pigg på att genomgå en magoperation, något som föreslogs för att hon skulle gå ner i vikt.
– Det är jättesvårt att gå ner i vikt med den här sjukdomen, säger hon, men jag tror att jag skulle kunna göra något åt det om jag verkligen ansträngde mig. Ändå är vikten ett mycket mindre problem än skäggväxten. Där behöver jag verkligen hjälp.
Och hur är det med humörsvängningarna?
– Det kan vara RIKTIGT jobbigt för både mig och omgivningen! Jag kan svänga mellan glädje och ilska och sorg på två sekunder ibland, och jag kan försäkra dig att det märks tydligt! Men de som känner mig vet hur det är: "du, jag ringer dig i morgon i stället"....
Angelica hoppade av gymnasiet och blev timanställd på ett åkeri. Nu arbetstränar hon i en butik. Hon planerar att läsa in vissa kurser som hon behöver för att kunna genomföra en affärsidé hon har. Men hon är också sugen på att läsa till undersköterska.
– Det finns mycket jag vill göra, säger hon. Sjukdomen ska inte få hindra mig från att leva.
Fotnot: Vi utelämnar avsiktligt Angelicas efternamn.