Att fabrikörerna som tillverkade korsetter gick i konkurs därför att kvinnorna slutade använda dessa plagg må vara en sak. Men att kvinnorna samtidigt brände upp sina bh:ar är en myt. För att få alla besökare att minnas detta eldade Gertrud Åström upp myten.
Eldandet gick så där, bh:n brann dåligt. Även om det aldrig förekommit allmän bh-bränning så blev plagget en symbol och användandet sjönk ända fram till 1980-talet.
– Sen förväntades kvinnor återigen klämma in sig i en del konstiga plagg, konstaterar Gertrud Åström med viss besvikelse i rösten.
Hon är inbjuden av museichefen Mikael Parr för att föreläsa om resan från hemmafru till högutbildad. Flygvapenmuseet, som vill belysa hela samhället, har 60-talstema och det årtiondet inleddes en förändring som fortfarande pågår.
Att kvinnor i dag studerar på högskola är en följd av att Sverige på 60-talet hade brist på arbetskraft. Då hade 5 fem procent av männen och 2 procent av kvinnorna en studentexamen. Sen uppfanns utbildningspolitiken, berättar Gertrud Åström.
– Det högutbildade Sverige var inget som fanns på 60-talet och då ska vi minnas att siffrorna handlar om studentexamen. De högskoleutbildade var så få att de nog kände varandra allihop. Det kan vara bra att minnas att detta bara är 50 år sen, konstaterar hon.
I dag skaffar sig de flesta kvinnor en högskoleexamen, men Gertrud Åström påminner också om vissa bestående saker.
– Det talas mycket i dag om pojkarnas dåliga resultat i skolan, men det är inget nytt. Pojkarna har alltid haft sämre resultat än flickor. Att det diskuteras nu beror på att folk tror att pojkar haft bättre betyg tidigare, men så har det aldrig varit, säger hon.
Gertrud Åström har vid flera tillfällen deltagit som expert i statliga utredningar kring jämställdhetsfrågor. Hon är också ordförande för Sveriges kvinnolobby som bland annat arrangerade jämställdhetskonferensen Nordiskt forum i Malmö i somras.
Sammanlagt besökte ungefär 2 400 personer Flygvapenmuseet under helgen som gick under namnet "Back to the 60's".