Uppåt 40 familjer väntar fortfarande på besked om de överklaganden som de lämnat in mot hur deras barn placerats i skolvalet.
– Föräldrar hör av sig till oss nu vid skolstart och vill ha besked. Men det är inte vi som tar beslut, säger Klas Lind, sakkunnig på utbildningsförvaltningen.
I förra årets skolval till årskurs sju var konkurrensen som hårdast till Berzeliusskolan, Arenaskolan, Folkunga och Ekholmsskolan. Samma förhållande råder i år. Dessa skolor hade kunnat fyllas med elever flera gånger om, konstaterar utbildningsförvaltningens sakkunniga Anna Jertland och Klas Lind när grundskolans hösttermin nu startar.
Det heter i Sverige ”det fria skolvalet” sedan rätten att söka till den skola man vill gå på infördes i samband med friskolereformen 1992. Men ett fritt skolval är det inte. Friheten för föräldrar och barn gäller önskemål om skola – inte en medföljande rätt att komma in på just den skolan.
Sedan Linköpings kommun för två år sedan beslutade att ingen elev längre har en hemskola som man automatiskt tillhör när man börjar sjuan, utan att alla måste ansöka om skolplats, står det klart att innerstadsskolorna är mycket populära – och det är mycket svårt att komma in på dem om man bor i en stadsdel längre från citykärnan.
– Det blir så eftersom skollagen talar om närhetsprincipen. Bor man i till exempel Ljungsbro och söker till exempel till Berzeliusskolan så är det mycket svårt att komma in där, eftersom man har en skola i sitt närområde som man jämförs mot, säger Anna Jertland.
För närvarande har 46 hushåll överklagat kommunens beslut om var barnet skolplaceras till årskurs sju eller förskoleklass och fått avgöranden i Skolväsendets överklagandenämnd. Ytterligare 38 ärenden är fortfarande öppna i nämnden.
– Så länge nämnden inte har fattat beslut så är det det beslut om skolplacering som man har fått som gäller, säger Klas Lind.
Efter första omgången med skolvalsmetoden att samtliga elever måste lämna ansökan om skolplacering till förskoleklass och årskurs sju, visade det sig att mycket få elever från socioekonomiskt svagare bostadsområden sökte till de profilklasser och spetsutbildningar som finns på vissa skolor. Ännu färre kom in på utbildningarna. Mönstret är detsamma i år, enligt utbildningsförvaltningens sakkunniga.