Sandra Wahlström välkomnar en bred och allsidig debatt om skolan och den annalkande lärarbristen. Behöriga lärare i matematik, naturkunskap och teknik är en krympande skara. Förra våren utexaminerades fyra gymnasielärare i kemi. I år var det tre (!) sökande som hade biologi på högstadiet som förstaval. I hela Sverige!
Varför söker så få till lärarutbildningen i matematik och NO?
– Ett skäl kan vara att lärarutbildningen skapas av politikerna. Jan Björklund vill ha mer katederundervisning och minska ner på grupparbeten och annat han ser som flummigt. Då lägger han sig i vad lärarna gör i klassrummet och det bidrar till att lärarna tappar i anseende, menar Sandra Wahlström.
Har du något exempel på när forskning och rent tyckande krockar!
– Ja, att skolpolitikerna anser det är bättre att ha en enda lärare i alla ämnen i årskurserna 1-3 och 4-6. Såvitt jag vet finns det ingen forskning som visar att man blir en bättre lärare med ytliga kunskaper i många ämnen än gedigna kunskaper i några få.
– Det är lika dumt som att det inte finns en enda tekniklärare med i den delegation som ska rekrytera framtidens tekniklärare.
Det är ett välkänt faktum att många lärare i dag upplever att de dränks i allt pappersarbete. De ska ge varje elev skriftliga omdömen i varje ämne, och sätta betyg i allt lägre åldrar. Åtgärdsprogrammen är omfattande och så tillkommer lokala pedagogiska planeringar och allt möjligt annat.
Detta skapar stress. Pappersexercisen gör att man inte hinner med att förbereda och följa upp lektioner, kort sagt att undervisa. ”Jag kräks snart på allt pappersarbete, jag vill undervisa, vill finnas där för eleverna”, sade en Linköpings-lärare i Corren i höstas.
Sandra Wahlström menar att medias bild av skolan är för ensidig. Det är för många svarta rubriker om kris och en skola i förfall. Det bidrar till att allt färre söker.
– Visst finns det en del att förbättra, men det förekommer också en massa bra, progressivt arbete på skolorna. Föräldrar tycker i regel att deras barns skola är välordnad och bra.
10 000 kronor mer i månaden, krävde lärarna i avtalsrörelsen för två år sen. Vad skulle det betyda?
– Att lärarens status skulle höjas. Nu har den urholkats år efter år sen 60-talet. Trots att det finns tydliga tecken på samband mellan lön och resultat.
Dessa 10 000 kronor i löneförhöjning är inte gripna ur luften. Ingångslönen för en nybakad lärare är 23 500 och cirka 10 000 mer för en nyutexaminerad civilingenjör. Dessutom är det lättare för en civilingenjör att höja lönen efter hand. Så det är begripligt att många behöriga högskolestudenter väljer bort lärarprogrammen.
Jan Björklund presenterade nyligen ett förslag att de som tar examen i matematik och NO ska få en bonus på 25 000 kr per ämne.
Men Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén tycker att utbildningsministern missar målet.
– Det vore att lappa och laga, vi vill se ett statsbidrag som kommuner och fristående skolor kan höja lärarnas löner med, säger hon i ett pressmeddelande.
Vad mer än högre löner måste till för att vända trenden?
– Arbetsro. Det är vad lärarna behöver. Låt alla reformer sätta sig. Jag gillar inte själv de nya betygen, men okej, låt oss ge dem en chans, så att det nya betygssystemet testas. Skolan har alltför länge varit politikernas lekstuga. Men ryckigheten det för med sig gör att många lärare läggar av, svarar Sandra Wahlström.
Fler krav?
– Bättre arbetsmiljö. Lärarna ska göra det de är bäst på; att undervisa. Mindre pappersexercis men mer tid för planering och uppföljning av lektionerna. Och ska vi bedriva undervisning i fysik och kemi måste vi ha lektionssalar som håller måttet. Det är si och så med det i dag. Mindre klasser skulle också höja kvalitén.
Hur kan du vara så säker på det? Vilken forskning stöder du dig på?
– Det finns forskning som säger att klasstorleken spelar mindre roll, det är jag medveten om. Den forskning jag har tagit del av är gjord på vuxna och säger inget om hur 7–8-åringar fungerar.
– Men för att vara helt ärlig, alla lärare tror att de kan göra ett bättre jobb för varje elev med mindre klasser. Fråga runt så får du se.
Sandra Wahlström är också bekymrad över att de estetiska ämnena i dag är minimerade på lärarutbildningen.
– Det är bara de ”riktiga” ämnena som räknas. Det finns hur mycket forskning som helst som visar vad musik gör för hjärnan. Att man till exempel blir duktigare i både språk och matematik.
I december 2013 rörde Pisa-rapporten om rejält i den svenska skoldebatten. Rapporten visade att inget lands skolresultat har försämrats mer än Sveriges sedan förra undersökningen 2009. Framför allt har Sverige halkat efter i NO och matematik.
– Vi förlorar på alla fronter och befinner oss i ett mycket kritiskt läge. Sverige tappar ju både de elever som har det allra tuffast och de högpresterande. Resultaten sjunker som en sten i de här rapporterna, kommenterade Eva-Lis Sirén.
Samtidigt som många forskare menade att Pisa-rapporten inte gav svar på vad som fungerar bra i svenska skolan.
– Nej, hur många vet att vi faktiskt är bra på vissa saker? frågar Sandra Wahlström
Som till exempel?
– Svenska elever är bra på entreprenörskap och kreativitet. Entreprenörskap är en av de sju nyckelkompetenser som EU har utsett.
Ska alla skolelever bli entreprenörer, menar du?
– Nej, men entreprenörskap är viktigt som en framtida kompetens, inte för att man själv ska bli entreprenör i alla lägen.
Vad handlar det om?
– Det är en pedagogik som präglas av att ”lära genom att göra”. Samtidigt som eleverna får reflektera kring sitt agerande. Eleverna ska tränas i att planera, genomföra och utvärdera sitt eget arbete. Det är grundtanken.
Långsiktighet är alltså viktigt. Sandra Wahlström tycker inte att politikerna inte tar hänsyn till det utan gör tvärtom, alltså sneglar för mycket på kortsiktiga lösningar. Det här ligger inbyggt i systemet eftersom politikerna vill bli omvalda efter fyra år. Hon anser att skolan har blivit ett slagträ i den politiska debatten, som präglas av för mycket tro och för lite vetande. Att Björklunds fans ropar efter gammaldags kateder-undervisning, andra vill ha mer jympa, åter andra efterlyser fler nya ämnen som livskunskap på schemat.
– Det är bra med engagemang. Men – det finns inget quick-fix här. Det duger inte att låsa klassrummet om en elev kommer tre minuter för sent och inbilla sig att det skapar ordning och reda och för med sig att resultaten skjuter i höjden.