Om svensk skola kan man tala länge. Många gör det också. Väldigt ofta självutnämnda experter med den enda kvalifikationen att de själva har gått i skolan.
Sant är i alla fall att skolan genomgått diverse omorganisationer. Två jätteförändringar, bara sedan 1990-talet, kommunaliseringen och friskolereformen. Nu senast, för två år sedan, ny läroplan, lgr11, som ersatte den gamla från 1994.
En skola i fritt fall?
Men att skolan är lika dålig som sitt rykte håller inte alla med om.
I ett mötesrum på Tornhagsskolan sitter Anneli Svensson, som undervisar i svenska på högstadiet, Karin Edgren, klasslärare i en sexa, Håkan Lundgren, matte- och biologilärare på högstadiet, Fredrik Jakobsson, också han mattelärare på högstadiet, och skolans rektor för högstadiet, Catrine Månsson, allmänt kallad Cattis.
De förhåller sig aningen skeptiska till Pisarapporten och säger att svenska elever är bra på saker som inte mäts i sådana tester.
– Men det är klart att vi måste ta till oss resultatet och se hur vi kan jobba för att det ska bli bättre, säger Anneli Svensson.
Att vara lärare i dag är inte helt enkelt, förstår jag av diskussionen. Fantastiskt att undervisa och se eleverna utvecklas, är den allmänna meningen.
Mörkar yrkesvalet
Däremot är medias bild av skolan mera svårsmält. När debattens vågor gått som högst om dålig skola och dåliga lärare har de tänkt sig för både en och två gånger, om det verkligen är värt att berätta att man är just det. Lärare.
– Ja, man blir trött på att behöva försvara både skolan och sitt yrke, säger Karin Edgren.
Kanske är det en anledning till att svenska lärare ibland är för tysta, tror Anneli Svensson.
Kollegerna runt bordet tycker att dagens beskrivning av skolan är alltför svartvit. Visst finns det sådant i kritiken som stämmer men också sådant som inte stämmer. Håkan Lundgren vänder sig mot det Björklund kallar flumskola.
– Det förstår jag inte alls. Inte heller pratet om att ta tillbaka katederundervisningen. Självklart har jag genomgångar från katedern och har alltid haft, säger han.
Förändring på sikt
Från universitetshåll kommer ofta synpunkter på att eleverna har otillräckliga kunskaper. Men Catrine Månsson tror att det kommer att förändras på sikt.
– Det har hänt mycket de senaste fem åren och vi har inte något facit till det. Eleverna har inte kommit till universiteten än, säger hon.
Det som framförallt har hänt är en ny läroplan, lgr 11.
– Kritiken mot allt pappersarbete den medfört är riktigt. Å andra sidan undrar jag om vi någonsin haft en klarare och tydligare skola än den vi har i dag, säger Catrine Månsson.
Betygsskillnader
På Tornhagsskolan – precis som på många andra skolor – har pojkar generellt sett sämre betyg än flickor. Men en förändring är på gång. Nu ser man skillnaderna minska, och det är resultatet av flera års medvetet arbete.
– När jag för sex år sedan kom som rektor från Kungsbergsskolan var det med det uttalade uppdraget att jag skulle vända trenden med stora betygsskillnader mellan pojkar och flickor, säger Catrine Månsson.
Får man tro henne rör det sig inte om någon mirakelkur som skolan genomgått. Skolan jobbar med höga förväntningar på alla elever. För en aktiv diskussion i lärarlagen om på vilket sätt man kan intressera killar för det som ska göras. Varierad undervisning, för att på så sätt nå så många som möjligt, är viktigt. Att lärarna blir medvetna om det egna sättet att behandla pojkar och flickor på diskuteras också.
– Jag har verkligen försökt se vad jag själv har gjort i min undervisning som inte gynnat pojkarna på samma sätt som flickorna, säger Anneli Svensson.
"Pojkar är pojkar"
– Pojkar ursäktas också så ofta för det ena eller andra med att de just är pojkar, säger Catrine Månsson.
Att skolan i dag, av många, sägs vara konstruerad för välartade medelklassflickor tror Anneli Svensson har med språket att göra. Språket är grunden till allt, påpekar hon. Utan tillräckligt läsförståelse går det sämre i de flesta andra ämnen också, och flickor läser generellt sett mer än pojkar.
På Tornhagsskolan har man under årens lopp haft flera läsprojekt, diskuterat olika lärstilar och vad som kan locka killarna att vilja lära sig mer?
– Man brukar påstå att pojkar inte gillar att läsa. Men frågan är ju VAD de inte gillar att läsa. Kärleksromaner? Vår uppgift är att hitta det där som öppnar dörren till deras intressen, säger Catrine Månsson.
Viktigt med självförtroende
Att lära sig nya saker handlar för det mesta om också om ansträngning. I dag är det snabba belöningar som gäller och det kan vara en av förklaringarna till att kunskapen i matte och naturämnen sjunker.
– Matte är krävande för de flesta, konstaterar Håkan Lundgren. Lite retoriskt ställer han frågan hur föräldrar och mor- och farföräldrar förhåller sig när barn och barnbarn ställs inför krävande uppgifter.
Kanske något för alla oss föräldrar att fundera på. Peppar vi våra barn till att ta sig an svåra uppgifter - även om vi är osäkra på att de klarar dem – eller kräver vi att skolan ska dela ut lättare uppgifter?
Håkan Lundgren och Fredrik Jakobsson pratar om vikten av att bygga upp elevernas självförtroende för ämnet och att variera undervisningen som ett försök att fånga alla elevers intresse. På Tornhagsskolan har "lektionsdörrarna öppnats". Lärarna jobbar med "learning studies", som bland annat innebär att man bedömer varandra i undervisningssituationen.
Att förbereda eleverna redan innan man påbörjar nya avsnitt så att de har lite beredskap – känner igen begrepp och uttryck – kan vara en annan dörröppnare för att komma över kunskapströsklar.
Friskolan en vattendelare
Friskolereformen varit en stor vattendelare i svensk skolpolitik.
Oavsett om man är för eller emot reformen så står det klart att den har medfört att blandningen av elever minskat på skolor runt om i landet. I debatten efter Pisarapporten finns det många som hävdar att det är i detta – alla är för lika – man hittar förklaringen till sjunkande resultat. Istället – hävdas det – är det olikheter som driver all utveckling framåt.
Något som också lärarna på Tornhagsskolan skriver under på.