Redan från starten 1947 erbjöd teatern årsabonnemang, vilket gav en rabatt på 25 procent. Vid biljettsläppen var Linköpingsborna morgontidiga, 1952 ställde sig förste man i kö redan klockan två på natten. Bild från 29 augusti 1952.
Vår stad
Med början 1933 gav Riksteatern föreställningar såväl i Linköping som Norrköping. Linköpings Teaterförening kritiserade de höga biljettpriserna, vilket enligt föreningen medförde att många Linköpingsbor inte hade råd med teaterbesök. Genom sin ordförande, advokaten Wilhelm Brodin, föreslog därför föreningen tillsammans med sin systerorganisation i Norrköping 1945 att städerna gemensamt skulle skapa Östergötlands första fasta teaterensemble, liksom att biljettpriserna skulle subventioneras. De båda städerna tillsatte omgående varsin kommitté, vilka i samverkan utredde frågan.
Med namnet Stadsteatern Norrköping-Linköping konstituerades verksamheten den 3 mars 1947. Redan fyra dagar efter bildandet utsågs Johan Falck till teaterns förste chef.
Invigningen skedde den 20 september 1947 i Norrköping med bland andra statsminister Tage Erlander i publiken. Linköpingspremiären ägde rum den 4 oktober 1947 då "Romeo och Julia" spelades. Huvudrollerna innehades av Stig Roland och Ruth Kasdan medan Johan Falck svarade för regin. Correns recensent prisade föreställningen och förutspådde att stadsteatern skulle bli såväl betydelsefull som populär.
Festligheterna i Linköping inleddes med att den östgötska författaren Berit Spong läste sin egen specialskrivna prolog "Börd och skådespel". Förutom landshövdingen Carl Hamilton och stadsfullmäktiges ordförande Carl Johansson ingick även den i Linköping födde ecklesiastikministern Josef Weijne i premiärpubliken. Dagen avslutades på Frimurarehotellet där staden bjöd på festsupé.
På Annandagen 1947 hade Kurt Weils "One touch of Venus", omväxlande kallad för operett och musical, premiär i Norrköping. Våren 1948 spelades den i Linköping.
Hösten 1951 gavs Tennessee Williams ”Den tatuerade rosen” på Linköpings teater. Huvudrollerna spelades av Karin Kavli och Åke Engfelt. Trots att Ingmar Bergman regisserade var kritiken minst sagt sval.
Under den första säsongen gavs 120 föreställningar av nio olika uppsättningar i Linköping. De sågs i snitt av 353 åskådare. Biljetterna kostade från 1 krona och 25 öre till 4 kronor och 50 öre, alla betydligt billigare än tidigare.
Teaterchefen John Zacharias gjorde Östgötateatern till en av landets främsta musikalscener. Han avtackades 1978 efter 25 år som chef bland andra av Gunnar Arkehed, Torsten Ruthberg och Britt Åström.
På Falcks förslag startade hösten 1947 en teaterskola. Enda Linköpingsbo i den första årskullen var Karin Svensson, sedermera Hemrén. Bland eleverna under skolans fjorton säsonger, den lades ned 1966, kan Ingrid Thulin, Rut Hoffsten, Ernst Hugo Järegård och John Harrysson nämnas.
Mellan 1953 och 1980 ingick det äkta paret Margareta Weivers och Bertil Norström i Östgötateaterns fasta ensemble. På fotot ses Norström omgiven av regissören Torsten Sjöholm och scenografen Agneta Skrap.
Stadsteatern ombildades 1982 till länsteater med namnet Östgötateatern, vilken sedan 2016 ingår i Scenkonst Öst AB.