Värmen producerades under de första åren i ångcentralen vid Sockerbruksgatan. Hösten 1954 blev Åbylund den första stadsdel som uppvärmdes med fjärrvärme. Därefter byggdes nätet ut i Vasastaden.
Kring att skapa ett kraftvärmeverk i Linköping rådde nära nog fullständig politisk enighet. Det gällde däremot inte placeringen av det stora och höga byggnadskomplexet. Det ursprungliga förslaget var att anläggningen skulle uppföras omedelbart väster om slussvaktarbostället i Nykvarnsparken. Med de för verksamheten behövliga övriga lokaler skulle verket omfatta större delen av parken, endast en sträng längs ån och parkens sydligaste del skulle bevaras. I förslaget ingick också att som en kompensationsåtgärd anlägga en ny park på andra sidan Stångån.
Mest kritisk mot placeringen var stadens parkstyrelse. Tonen i deras skrivelse är upprörd. Yttrandet innehåller såväl formuleringen att Nykvarnsparken skulle spolieras och bli värdelös som att den skulle utplånas. Uppgivet avslutades inlagan med att parkstyrelsens ledamöter var medvetna om att deras synpunkter vägde lätt jämfört med den stora satsningen som kraftvärmeverket innebar.
Stadsarkitekten Sten Westholm ansåg att det var cyniskt att offra en uppväxt parkmiljö. Han menade att staden borde vara beredd att offra en del för att behålla den vackra Nykvarnsparken. Inte heller Westholm såg dock någon möjlighet att stoppa planerna.
Trots att stadsfullmäktige hösten 1952 beslöt att kraftvärmeverket skulle uppföras i Nykvarnsparken fortsatte diskussion. Den socialdemokratiska fullmäktigeledamoten, tillika Gamla Linköpings intendent, Lennart Sjöberg värnade om Nykvarnsparken och kom några år senare föreslå att kraftvärmeverket skulle placeras på gasverkstomten. Uppenbart irriterad menade hans partikamrat kommunalrådet Carl Hilmer Johansson att Sjöberg tillmätte bevarandet av Nykvarnsparken alltför stort värde. Stadsfullmäktige gick dock på Sjöbergs linje vilket innebar att Nykvarnsparken räddades.
AB Tekniska Verken bildades den 1 juli 1961. Året därpå inledde företaget uppförandet av kraftvärmeverket omedelbart norr om stambanan. När 40-miljonersbygget togs i drift hösten 1964 uppgavs det vara stadens genom tidernas största investering. Satsningen möjliggjorde att ytterligare stadsdelar fick fjärrvärme.
Kraftvärmeverket var fram till 1985 oljeeldat. Dess tre pannor drivs numera med biobränsle, returträ respektive olja. Linköping får sedan 1981 även fjärrvärme från Gärstadverket.