När Carl Emil Cronhielm och hans familj åren kring sekelskiftet 1800 bodde på Ryd vittnar en inventarieförteckning om ett omfattande socialt liv. I matsalen fanns 30 stolar liksom överfyllda skåp med glas och porslin. I de angränsande salongerna väntade sex soffor, 24 fåtöljer och 48 klädda stolar på gäster och värdfolk.
Om familjens goda liv vittnar även att i raden av tjänstepersonal fanns en betjänt, en hushållerska och en kusk. Nämnas kan även att familjemedlemmarna sov under sidentäcken.
Vid sekelskiftet 1900 ägdes Ryd av brukspatronen Carl Tersmeden. Åter utövades stor gästfrihet på herrgården. På nytt fylldes salongerna av festande människor, inte minst gällde det officerare verksamma på Malmen. Kring matsalsbordet stod 12 stolar och i salongerna fanns två soffor och en rad sköna stolar. Även under Tersmedens tid var skåpen fyllda med porslin och glas tillräckligt för stora gästabud.
År 1903 rustade Tersmeden huvudbyggnadens interiör, varvid den försågs med tidens alla moderniteter. Husets planlösning, snickerier och kakelugnar påminner än i dag om den upprustningen.
Tersmeden var en skicklig jordbrukare och var drivande i frågor rörande mejerihanteringen. Han var även organisatören bakom att Linköping 1893 fick sin första särskilda mjölkbutik.
Carl Tersmeden sålde 1918 Ryd till direktören Karl Larsson från Stockholm, som nästan direkt sålde gården vidare till slaktaren Karl Andersson på Ullevi. Dessvärre avled Andersson kort efter köpet. På auktionen efter det att Andersson dödsbo satts i konkurs köpte Linköpings stad Ryd sommaren 1921 för 358 000 kronor. Köpet kritiserades kraftigt såväl av lokalpressen som av stadens revisorer. Staden tvingades redan efter något år skriva ned gårdens värde till 250 000 kronor.
Huvudbyggnaden kom efter stadens köp i huvudsak att bebos av gårdens arrendatorer. Undantaget är att det under 1930-talet drevs ett pensionat i byggnaden och att den under största del av 50-talet och fram till 1961 fungerade som kontor och lager för AB Svensk Träfiness.
Från 1968 har herrgården varit Linköpingsstudenternas kårhus. I nästa vecka återinvigs kårhuset efter den omfattande upprustningen.
Namnet Ryd betyder egentligen röjning, det vill säga att skapa åker och ängsmark av skogbeklädda områden. Även om det är Cronhielms äldsta dotter, Charlotta Berger, som skrivit visan som börjar med ”Mossbelupen hydda” – flitigt använd som snapsvisa – kommer gårdens namn förhoppningsvis inte att förvilla de festande till några röjarskivor.
Har du frågor om Linköping förr? Skicka dem till Johan Rödin, Corren, 581 89, Linköping. Eller mejla johan.rodin@corren.se. Frågorna vidarebefordras till Gunnar Elfström.