"Det finns en oskriven regel. Så fort jag känner igen namnet på en patient ger jag uppdraget till en kollega. Jag vill inte veta vilka sjukdomar mina grannar har", Helen Hallberg
Mitt jobbliv
I10.9. Automatiskt far den rätta medicinska koden genom hennes huvud när en bekant berättar om sitt höga blodtryck. En lindrig form av arbetsskada, skulle man kunna säga.
Helen tillhör en yrkesgrupp det sällan talas om, men som bakom kulisserna ser till att hela vårdmaskineriet fungerar.
Men vägen dit var inte spikrak.
För vissa är yrkesvalet självklart, för andra lite mer vingligt och trevande. Och det kan ju vara skönt att höra för alla som inte omedelbart känner vad som är "rätt".
Innerst inne drömde Helen om att bli arkitekt.
På gymnasiet utbildade hon sig till byggnadsingenjör och var klar lagom till den största finanskrisen sedan 30-talet, 1991. En krasch där byggbranschen blev den stora förloraren under en följd av år.
– Det var ovanligt med tjejer i yrket då. Jag hade dessutom valt att plugga till arbetsledare. Tyvärr fick jag aldrig testa hur det var. Inte ett enda jobb fanns att få, minns Helen.
Helen fick sommarjobb på Ica Kvantum i dåvarande Mobilia i Mantorp, blev ungdomspraktikant och senare fast anställd.
I Socialstyrelsens klassifikationsbok finns 12 000 diagnoskoder. Högt blodtryck heter exempelvis I10.9.
Livet rullade på, med barn, mammaledighet och anställningar i olika matbutiker.
– Minst två gånger i livet har jag tänkt att jag verkligen borde byta bransch. Jag var så trött på att alltid behöva jobba när alla andra var lediga, kvällar, helger och stora högtider.
Helen sökte flera olika utbildningar. Till sist fastnade hon för, och kom in, på vårdadministratörutbildningen i Söderköping. Numera ligger den i Linköping. Det var 2018.
– Med mina 47 år var jag äldst i klassen, men det spelade ingen roll. Under utbildningen fick jag vänner för livet.
Hon läste ämnen som anatomi, engelska, ekonomi, redovisning och diagnoskodning. Direkt efter skolan fick hon fast jobb på Kirurgiska kliniken på Universitetssjukhuset.
Från City Gross till US-kirurgen kan tyckas vara ett rejält kliv.
Och visst var det nervigt. Nästan 50 år, färskast av alla på kliniken och så en briserande pandemi på det. På grund av den hade Helen och kollegerna ingen daglig kontakt med läkarna och sköterskorna, utan satt isolerade och fick nöja sig med Skypemöten.
Direkt efter utbildningen fick Helen fast jobb. "Jag vill verkligen rekommendera yrket. Bra egenskaper är noggrannhet och att man gillar problemlösning och att ha många bollar i luften samtidigt".
En vårdadministratör, som förr hette läkarsekreterare, kan ha många olika arbetsuppgifter. För Helen handlar det till största delen om diktatskrivning. Hon ska skriva ner det läkaren har talat in om en patient i diktafonen, dess diagnos och fortsatta behandling.
Och det kan kräva sin kvinna. Informationen är inte alltid solklar, för att uttrycka det milt.
– Det vi för in i patientens journal måste vara helt korrekt, men på förståelig svenska. Det får inte finnas syftningsfel eller oklarheter. Vid minsta osäkerhet kontaktar jag läkaren för att reda ut vad som avses.
Är det vanligt med oklarheter?
– Ja. I de värsta fallen begriper man varken vilken diagnos som åsyftas eller vad som ska hända med patienten härnäst. Men med tiden lär man sig "tolka" vad vissa läkare menar.
Efter diktatskrivning, sjukdomskodning, åtgärdskodning och införande av uppgifterna i patientens journal ska Helen se till att aktuella remisser skickas och tas emot, att röntgensvar bevakas och ombokningar görs. Om patienten ska vidare till ett sjukhus utanför regionen, eller ett korttidsboende, är det mycket arbete. Anteckningar, läkemedelslistor etc måste ju följa med.
– Det försvåras av att olika regioners journalsystem inte "pratar" med varandra. Faxen är fortfarande ett välanvänt arbetsredskap.
Efter 30 år i matbutik skolade Helen Hallberg om sig. Det har hon inte ångrat för en sekund.
När blir det extra knepigt?
– När en sjukdom kan vara en egen diagnos men också höra samman med en annan diagnos. Handlar det om en postoperativ infektion eller en "vanlig", fristående infektion, exempelvis.
– Ibland anger läkaren "multitrauma", men någon sådan diagnos finns ju inte. Handlar det om hjärnskada, revbensbrott, inre blödning?
Att det blir rätt är viktigt. Statistiken ligger till grund för regionens hela planering, ekonomi och bemanning.
När är det extra kul?
– När läkaren varit extra stressad och det blir syftningsfel. Som vi skrattar här ibland!
– Lyssna bara! "Patienten har ont i ett knä men i övrigt inga andra mag-tarmåkommor." "Hon har ingen frossa men hennes man uppger att hon var mycket het i sängen natten till idag." "Söker för fästingbett i huvudet. Huvudet avlägsnas med pincett." "Avföringen har samma färg som dörrarna på avdelning 19."