Linköpings kommun har satt upp 15 kameror på åtta platser i Linköping, och fler övervakningskameror kommer det att bli. "Det är tydligt för oss att det är ett stort behov av och att det finns ett stort stöd för kameraövervakning", säger S+M-styrets Niklas Borg (M).
"Den första etappen är klar". Det meddelar Linköpings toppolitiker Kristina Edlund (S) och Niklas Borg (M). Efter den mest intensiva våldsvågen i Linköping fattade kommunledningen, under 2021, beslut om en plan som skulle möjliggöra kameraövervakning i kommunens regi. Den första övervakningskameran sattes upp den 12 augusti 2022. Nu, nästan två år senare, har kommunen monterat sammanlagt 15 övervakningskameror på åtta platser runt om i staden.
Enligt Niklas Borg (M) är lagstiftningen komplex och de kameror som kommunen satt upp är riktade mot hållplatser i kollektivtrafiken. Bland annat här vid Änggårdsskolan.
– En av drivkrafterna till projektet var en frustration över att polisen hade utannonserat en stor satsning på kameraövervakning som aldrig kom igång där man hade brist på både teknik och ekonomiska resurser – och så hade vi ju en våldsvåg i Linköping. Då kände vi att vi behövde gå in och hjälpa till från kommunens sida, säger Niklas Borg och fortsätter:
– Det har hänt mycket sen dess och polisen har kommit igång ordentligt med sitt projekt. Det gör att vi hela tiden för en nära dialog med polisen om vilka platser som är lämpligt för oss som kommun att komplettera med. Lagstiftningen är också besvärlig för kommunens del vilket gör att vi, i väntan på ny lagstiftning, använder möjligheten att jobba med hållplatsområden i kollektivtrafiken.
Kommunens kameror är, enligt Niklas Borg (M), ett komplement till polisens kameraövervakning, även om drivkraften till satsningen var en frustration mot just polisen.
De platser där kommunens kameror satts upp, i centrala Linköping, är Trädgårdstorget, Köpmansgränd på Drottninggatan och korsningen Sankt Larsgatan/Torkelbergsgatan. Kameror finns också i Majelden, vid Ekholmens centrum, vid Hangaren samt ändhållsplatsen i Ryd och så slutligen vid Änggårdsskolan i Lambohov. Placeringarna har valts i dialog med polisen.
– Bedömningen har gjorts utifrån var polisen sätter upp och planerar att sätta upp kameror men också utifrån var det finns otrygga platser och där polisen har nytta av kameror i syfte att klara upp brott. Det handlar både om att finnas med kameror där brott begås men också för att kunna lägga ett pussel och följa där gärningspersoner rör sig, säger S+M-styrets Niklas Borg.
Ska man tolka att kamerornas placering är otrygga platser?
– Det är en blandning såklart. Ett av syftena är att göra platserna tryggare. Om det finns kameror känner sig folk lite tryggare och det gör att fler blir benägna att visats på de platserna. Då är det en mindre chans att begå brott ostört.
"Vi har exempel där övervakningskameror har varit avgörande för att få till fällande domar", säger Niklas Borg (M).
Och Änggårdsskolan till exempel? Har det hänt saker där?
– Där beror placeringen mer på att vi är begränsade till hållplatsområdet utanför Änggårdsskolan. Det var en plats som polisen och vår säkerhetsenhet bedömde var värdefull att få kameraövervakad.
Materialet från övervakningskamerorna lagras på kommunens servrar i tre dagar – och kan begäras ut av polisen vid behov. Enligt Niklas Borg kostar kommunens drift av kamerorna cirka en halv miljon kronor om året. Själva investeringen, alltså inköpet av kamerautrustningen, är enligt honom i samma nivå.
Nu när polisens projekt är igång, fyller kommunens kameror någon funktion?
– Det tycker jag. Från början har intentionen aldrig varit att ta över polisens uppgifter. Vi har alltid haft en tanke om att det ska vara kompletterande. Under våldsvågen spreds en bild av att det gick att begå grova våldsbrott i Linköping med oerhört liten risk för konsekvenser. Nu har vi flera exempel där kameror har varit avgörande för att kunna få fällande domar, säger Niklas Borg.
Åsa Norberg, rektor på Änggårdsskolan, är positiv till de nya kamerorna utanför skolan. Hon berättar att polisen misstänkt att det, på kvällar och helger, pågått olaglig verksamhet i anslutning till hållplatserna och parkeringen.
Så här ser de nya kamerorna vid skolan ut.
Styret meddelar att fler övervakningskameror är att vänta.
– Det förs diskussioner med polisen just nu och där kommer vi kunna komma tillbaka med besked efter sommaren. Då kan vi berätta om hur nästa etapp i projektet ska se ut, säger Niklas Borg.
Åsa Norberg, rektor på Änggårdsskolan i Lambohov, ser positivt på kommunens satsning. Sedan tidigare finns det kameror på skolområdet vilket hon menar har haft önskvärd effekt.
– De kameror vi har haft uppe har skapat en större trygghet. För något år hade vi ganska mycket glaskross vid några tillfällen och det har vi inte haft sen kamerorna kom upp. Så jag tänker att det har haft en avskräckande effekt, säger hon och fortsätter:
– Den vid busshållsplatsen har vi inte fått några reaktioner på från föräldrar. Vi har fått veta från polisen att det ibland har varit mötesplats på parkeringen där, under helgar och kvällar, och att polisen har haft en viss oro för att det pågår någon typ av olaglig verksamhet. Jag tänker att det kanske också har påverkat att kameran kommit upp.