Bergfinken gnällde, blåmesen pinglade lätt, och rödhaken pressade fram så ljusa toner att de rann som en porlande bäck. Det var nästan som att ha en orkester i närheten.
Högt över musiken seglade något stort och majestätiskt. En rovfågel! Men vilken undrade de nyfikna deltagarna.
– En havsörn, sa guiden Weine Drotz från Linköpings fågelklubb.
Han förklarade att havsörnar numera finns även i inlandet och att arten som var nära att dö ut för 30 år sedan vuxit till sig rejält.
Stenknäck, björktrast, taltrast, sädesärla, talgoxe, koltrast, svartvit flugsnappare, lövsångare, nötväcka, bofink, pilfink, gråsparv, kråka, stadsduva (som i södra Europa är vild och kallas klippduva), var andra arter som passerade revy.
Åttaårige John Kronstrand hade sin favorit klar.
– Nötväcka. Den kan krypa nedför ett träd.
Erik Olstedt, 12, är ingen expert på fåglar, men tycker det är ganska kul få vara med och lära sig lite mer. Den som vet mest i släkten är farfar, fick vi veta. Ebba Lorin, 11, vet ingen i hennes släkt som kan mycket om fåglar. Men då mamma sålde vedugnseldat bröd i Trädgårdsföreningen denna dag passade Ebba på att gå på fågelspaning.
Hennes favoritfågel såg hon dock inte till.
– Nej, för det är papegoja!
jorgen.auer@corren.se