Foto från 1929. Den sammanbyggda längan skulle idag haft adress Nygatan 20. De två vänstra fönstren tillhörde gathuset på den fastighet som vattenåkaren Söderman och sedermera gårdsägaren Isak Fredriksson ägde.
Vår stad
Historien om denna gård, precis som den om många andra av stadens gamla fastigheter, är en berättelse om hur hårt livet var för många invånare i gångna dagars Linköping.
Gården ägdes mellan 1802 och 1840 av vattenåkaren Erik Söderman, som med hjälp av sin häst transporterade vatten till fastigheter som saknade brunn. Söderman och hans hustru fick sju barn. Fyra av barnen avled som små medan en femte gick bort 19 år gammal. Bouppteckningen som upprättades efter Södermans bortgång 1840 visar att deras hem var mycket enkelt inrett.
Den djupa gården ses här från Nygatan. Till höger in på gården ligger fastighetens största bostadshus. Foto från 1937.
Bland Södermans hyresgäster fanns en rad fattighjon, flera av dem tvingades sluta sina dagar på fattigstugan. Att nöden var stor illustreras även av att en rad hyresgäster var dömda för snatteri och några för stöld. Tillgreppen gällde i de flesta fall livsnödvändigheter som potatis och ved. Några av hyresgästerna var även dömda för fylleri. Prästen har också noterat att många av invånarna var sjukliga. En herre satt, som det står, på dårhuset i Vadstena medan hans hustru bodde kvar med deras barn. En annan småbarnsmor, beskriven som utfattig, stod också ensam då maken satt fängslad på Långholmen.
Gathuset sett från gårdssidan ger närmast en intryck av slumbebyggelse.
År 1864 inköptes en del av fastigheten av arbetskarlen Isak Fredriksson, som därefter stolt titulerade sig gårdsägare. Tillsammans med sin hustru Johanna fick han tre flickor och två pojkar.
Vid fototillfället 1929 bodde två av Fredrikssons döttrar, fröken Hulda Fredriksson och änkefrun Elin Eriksson, i gården. De hade tillsammans med sina syskon ärvt fastigheten. Av de andra syskonen var en löjtnant på Malmen, en annan farmare i Texas och en tredje gift med en farmare i Wisconsin. Hulda avled 1930 medan Elin bodde kvar till sin bortgång 1950.
Den smala fastigheten sedd från söder. Den höga byggnaden i bakgrunden är Nygatan 13. Foto från 1937.
Gården kan också berätta om den bostadsnöd som rådde i Linköping under andra världskriget. När den unge ingenjören Alvar Forsberg hösten 1940 fått arbete på Saab bodde han som ny i Linköping inneboende i denna gård. Hyresvärd var den förre statkarlen Karl Lundberg. I hemmet bodde även Lundbergs hustru samt två av deras barn. Lundbergs bouppteckning visar att bostaden var såväl liten som enkelt inredd. Alvar Forsberg blev småningom överingenjör på Saab.
Allteftersom åren gick förföll gårdens byggnader alltmer. Till slut revs all gårdsbebyggelse och så 1971 även gathuset. Inför den rivningen togs beslutet att byggnaden inte var värd att flytta till Gamla Linköping.