Hårdpluggande elever missar hela tonårslivet

Du är 16 år och lite vilsen. Du har ingen aning om vem du själv är, eller vad du vill göra i livet. Kompisar, kärlek, utseende, det är mycket på en gång. Helst vill du försiktigt pröva dig fram, få lyckas ibland, och misslyckas ibland.

Men nu går du på gymnasiet, och om du har valt ett högskoleförberedande program kan det bli en chock. På många skolor råder en upptrissad stämning där eleverna hetsar varandra: Man måste få A eller B i betyg, allt annat är ett misslyckande! Om du inte får toppbetyg på gymnasiet går din framtid åt skogen!

Utan livserfarenhet och öppen för nya intryck sväljer du hela budskapet. Du spottar i nävarna, lägger ner dina fritidsintressen från högstadiet, säger hejdå till de gamla kompisarna och börjar plugga. Plugga nästan all vaken tid. För du vill ju inte sumpa din framtid.

Allt fler tonåringar som väljer att gå på någon av gymnasieskolans högskoleförberedande program hamnar i den här situationen. Och det har ett pris. Det kan många skolsköterskor och lärare intyga.

- Problemet med betygsstress har definitivt ökat. Jag träffar elever med ont i magen, huvudvärk och sömnsvårigheter. Det har blivit vanligare att jag måste skicka elever vidare för behandling mot depression.

Det säger Helena Hultkvist Appelberg, skolsköterska på Folkungaskolan.

- Många elever ställer orimligt höga krav på sig själva. De ser inte sina begränsningar, och när de inte når toppresultat så känns det som ett stort misslyckande.

Föreställningen om att toppbetyg är en förutsättning för att man ska få en bra framtid kan skapa stark stress bland alla elever i en klass. De extremt högpresterande som får A på alla prov gläds inte åt sina framgångar utan är ständigt oroliga för hur det ska gå på nästa prov. Och de elever som gör ett bra jobb på ett svårt program, och kanske får C på de flesta prov, känner sig bara misslyckade.

Pia Lövgren, lärare i psykologi på Folkungaskolan, bekräftar bilden.

- Många elever blir jätteledsna om de "bara" får C på ett prov.

Helena Hultkvist Appelberg och Pia Lövgren håller i de stresshanteringskurser som startades på Folkungaskolan för ett par år sedan. Där får eleverna lära sig vad stress är, och hur man hanterar det. De får också råd om studieteknik.

- Vi understryker att de måste ha balans i sina liv, det måste finnas plats för kompisar och fritid. Man kan inte plugga 95 procent av all vaken tid, säger Helena Hultkvist Appelberg.

- Mentalt är många elever hela tiden på väg till nästa prov, och nästa-... De måste öva på att vara här och nu och försöka njuta av stunden, och i vår stresshanteringskurs ger vi dem verktyg för detta, säger Pia Lövgren.

Det svenska utbildningssystemet kräver att man gör tidiga vägval. Redan i högstadiet är det dags att ta viktiga beslut om vilket gymnasieprogram man vill gå på. Linköpings gymnasieskolor gör reklam med bilder på glada ungdomar som säger "Jag valde rätt". Men för att välja rätt måste man veta vad man vill göra i livet.

- Hur många vet vad de vill bli när de går på högstadiet? Det är jättestressande att behöva välja så tidigt, säger Pia Lövgren.

Under gymnasiet ska man göra ett antal andra val, det handlar om inriktning och kurser som ger meritpoäng. Många elever väljer inte längre efter intresse, de gör smarta val för att få så höga betyg som möjligt. Nackdelen är att de inte ger sig själva chansen att leta sig fram till det de är intresserade av. Vilket kan ge problem längre fram.

- De som går ut med toppbetyg ser det som en självklarhet att de ska söka till någon av de fina, eftertraktade utbildningarna, läkare eller veterinär. Men de valen blir inte alltid bra, eftersom de inte grundar sig på en känsla av att "detta vill jag", säger Helena Hultkvist Appelberg.

- På veterinärutbildningen har man ibland haft avhopp på 20 procent, det är ungdomar som plötsligt inser att de egentligen vill något helt annat, fortsätter hon.

Förra året hände något som ytterligare ökade betygsstressen på gymnasiet. Då infördes nya regler som kraftigt begränsade möjligheterna att läsa upp dåliga gymnasiebetyg i efterhand. Man kan fortfarande göra det, men då hamnar man i en annan kvotgrupp när man ska söka till högskolan. Det har skapat en känsla av att goda gymnasiebetyg är den enda vägen till en bra framtid.

Men det är inte bara tidiga skolval och ändringar i utbildningssystemet som skapat stressen. Det handlar också om högt uppskruvade förväntningar på framgångar och lycka. Många ambitiösa gymnasieelever är inriktade på att utbilda sig till ett av ett fåtal prestigeyrken: Läkare, advokat, psykolog, veterinär.

Tillsammans odlar de en föreställning om att det bara är där framtiden finns, som om alla andra spännande yrken inte existerar.

De vill gå igenom gymnasiet med A i alla ämnen, och rakt in på den fina utbildningen och sedan i högt tempo vidare i karriären, allt annat är ett misslyckande.

- Då har man orimliga krav på sig själv. Livet är inte en motorväg, man kör vilse ibland, säger Pia Lövgren.

- Man måste få misslyckas, det ger erfarenheter som gör att man utvecklas i livet. Dessutom tror många ungdomar att karriär och lycka hör ihop och det finns hur många exempel som helst på att det inte stämmer, fortsätter hon.

Vem är det som skruvar upp den här stressen?

- Ungdomarna är framför allt väldigt bra på att stressa upp varandra, säger Pia Lövgen.

- Om man är uppvuxen i ett akademikerhem så kan man ha outtalade förväntningar på sig att klara allting med höga betyg. Det finns föräldrar som driver på sina barn, men de flesta är kloka och vill sina barn väl. Föräldrarna är inte huvudorsaken, säger Helena Hultkvist Appelberg.

Vad borde vi göra för att minska betygshetsen?

- Den hårda konkurrensen om eftertraktade högskoleutbildningar är svår att göra något åt. Men jag tror att alla, samhället, lärare, föräldrar och kompisar måste bli medvetna om problemet och stötta elever som mår dåligt, säger Pia Lövgren

- Jag tycker att man borde införa antagningsprov till fler utbildningar på högskolan, då skulle betygens betydelse minska. Och så borde det finnas fler möjligheter att praktisera i olika yrken så man kan pröva sig fram till ett bra yrkesval, säger Helena Hultkvist Appelberg.

Men något måste göras menar hon, som i sin roll som skolsköterska möter de stressade eleverna varje dag.

- Det är tragiskt att se ungdomar som bara pluggar och missar allt annat som ingår i ett tonårsliv; att vara med kompisar och ha pojk- eller flickvän.