Bakgrunden till affären som väckt upprörda känslor är denna:
Stångåstaden äger fibernätet i sina fastigheter. Kommunala Utsikt betalar en näthyra till Stångåstaden för att få använda det nätet. Utsikt tar i sin tur betalt av de bredbandsleverantörer som vill sälja internet, tv och telefoni till hyresgästerna.
Nu har Stångåstaden gjort en ny upphandling, och där förlorade Utsikt avtalet till Telias dotterbolag Zitius.
Zitius erbjöd en högre näthyra till Stångåstaden. Hur mycket högre är hemligt – alla fyra företag som deltog i upphandlingen har begärt sekretess.
– Men det handlar om tior snarare än hundralappar mer per lägenhet och månad, jämfört med vårt gamla avtal med Utsikt, säger Stångåstadens vd Fredrik Törnqvist.
Bahnhof är en av de bredbandsleverantörer som har kunder bland Stångåstadens hyresgäster. Bahnhof menar att den höjda näthyran i nästa led läggs på bredbandsföretagen – som i sin tur behöver höja avgifterna för hushållen. I ett mejl till hyresgästerna berättar Bahnhof att månadsavgiften för bredband höjs med 30–140 kronor, beroende på abonnemang.
– Det här är ett fenomen vi ser på flera håll i Sverige och det är oroande. Det är ett knep för att kringgå de reglerade hyresnivåerna, hävdar Bahnhofs marknads- och kommunikationschef Markus Eriksson.
Bahnhof är, vad vi vet, det enda bolaget hittills som aviserat en prishöjning. Om och när andra bolag höjer avgiften, och med hur mycket, återstår att se.
I mejlet till hyresgästerna skriver Bahnhof så här: "På ditt abonnemang lägger Zitius på en så kallad 'kickback', en dold avgift, som går till Stångåstaden".
Formuleringarna upprör Fredrik Törnqvist.
– Vi överväger rättsliga åtgärder. De får det att framstå som något skumt. Det är inga dolda avgifter, det är en näthyra som är upphandlad enligt konstens alla regler, säger han.
Men avgiften är ju dold, eftersom varken jag eller hyresgästerna får veta hur hög den är?
– Men det är inte vårt fel. Vi vill vara transparenta och skulle gärna lämna ut siffrorna, men vi kan inte på grund av sekretessen som anbudsgivarna begärt.
Törnqvist pekar på att näthyran bara var en av många parametrar i anbudsförfarandet. Att nätet ska vara öppet för alla bredbandsaktörer var en annan, liksom att hyresgästerna ska få "bra tjänster/produkter till konkurrenskraftiga priser över tid".
Trots det så innebär det nya avtalet högre kostnader för hyresgästerna?
– Till skillnad mot många andra fastighetsbolag höjde vi inte hyran när vi byggde fastighetsnätet. Vi har kostnader för räntor, avskrivningar och underhåll, så vi behöver ta ut en näthyra. Och näthyran är en intäkt som kommer alla Stångåstadens kunder till del.
På vilket sätt kommer den höjda näthyran hyresgästerna till del, menar du?
– Pengarna vi får in kan vi använda för att förbättra vår service, till fastighetsunderhåll och så vidare.
Kan det påverka nästa års hyresförhandlingar?
– Det är klart att det här är ju en del av hela vår ekonomi. Så indirekt kan man ju säga att det minskar trycket på hur mycket man behöver höja hyran, säger Fredrik Törnqvist.
Törnqvist påpekar att Stångåstaden valt att behålla kabel-tv-nätet i sina fastigheter.
– Det går att få snabbt internet via det nätet också. Vi har alltså dubbel infrastruktur för att säkerställa konkurrens. Leverantörerna i fibernätet kan inte ta ut vilka priser som helst, då tappar de sina kunder, säger han.
Fibernätet är ett öppet nät där alla bredbandsbolag kan konkurrera. I kabel-tv-nätet är det en leverantör som gäller, Tele2.
Flera hyresgäster har skrivit till Corren och ifrågasatt Stångåstadens agerande. Hyresgästföreningen är också kritisk.
– Det är ett problem att hyresvärdar handlar upp sådana här avtal som till stor del baseras på hur hög nätavgift de kan få ut, en avgift som sedan läggs direkt på hyresgästerna, säger Stefan Björk, nationell förhandlingsspecialist.
Björk befarar att höjda avgifter kan leda till att utsatta grupper tvingas avstå från bredband.
– Det bidrar till ett digitalt utanförskap, säger han.
Enligt Hyresgästföreningen har bredbandskostnaderna för hyresgäster i allmännyttan gått upp med 70 procent sedan 2017.
– Under samma tid har kostnaden för bostadsrättsägare bara gått upp med 5 procent. Bostadsrättsföreningar har inget intresse av att ta ut sådana här nätavgifter som slår direkt mot de egna medlemmarna.