Det byggs på alla håll och kanter när vi besöker Tekniska verkens biogasanläggning i Kallerstad. På andra sidan stängslet byggs Ullevileden och här innanför byggs biogasanläggningen ut. Snart ska den kunna producera mer än dubbelt så mycket biogas som idag och då är det Sveriges klart största biogasanläggning.
Dessutom är det inte längre bara biogas och biogödsel som ska tillverkas här. Två stora kranar är här för att lyfta fyra lagringstankar på plats, och de tankarna ska innehålla flytande koldioxid.
– I rötningsprocessen bildas 65 procent biogas och 35 procent koldioxid. Koldioxiden har vi alltid avskilt, men hittills har vi släppt ut den i luften. Nu ska vi rena den, kyla ner den till minus 27 grader och sedan sälja den, berättar Erik Nordell, produktansvarig för bio-koldioxid på Tekniska verken.
Redan när koldioxiden avskilts från biogasen är den ren till mer än 99 procent. Men det räcker inte – för att vara godkänd i livsmedelsproduktion krävs 99,9 procent. Fukt, svavelföroreningar, syre och lättflyktiga organiska föreningar är exempel på sådant som måste bort. En detektor ska installeras som kan upptäcka cirka 20 olika föroreningar ner till en miljarddels koncentration.
Vad kan koldioxiden användas till?
– Det mest uppenbara är väl som kolsyra i drycker. Men det finns massor av användningsområden. Brandsläckare och kylmaskiner till exempel. Och pH-reglering i processindustrin. Det finns också en stor efterfrågan i växthus, där den används för att boosta tillväxten, förklarar Erik.
Det finns andra anläggningar som producerar koldioxid, till exempel Lantmännens etanolfabrik i Norrköping. Men det här blir den första biogasanläggningen i Sverige som gör det. 20 000 ton koldioxid om året ska det bli.
– Det är många i biogasbranschen som tittar nyfiket på oss. Om vi lyckas kommer nog det här att bli standard i branschen, säger Erik.
Varför gör ni det?
– Det ger en stor klimatnytta att använda koldioxiden i stället för att bara släppa ut den. Genom att använda koldioxid med organiskt ursprung tränger man även bort koldioxid med fossilt ursprung på marknaden. När man pratar om att fånga in koldioxid är det här en lågt hängande frukt – i en biogasanläggning är koldioxiden redan insamlad. Det gäller "bara" att rena den och göra den flytande.
– Vi får också en bättre klimatprestanda på biogasen. Idag är biogasen ungefär 95 procent bättre än fossilgas om man tittar på koldioxidutsläppen. Med den här infångningen får vi en reduktion på över 100 procent, säger Erik Nordell.
Att man kan komma upp i över 100 procent beror på att koldioxid som uppstår i en biogasanläggning inte räknas som ett utsläpp – matavfallet hade nämligen släppt ut lika mycket koldioxid om man lagt det på kompost eller eldat det. Samlar man in den räknas det som ett minusutsläpp.
Vad kostar projektet?
– 54 miljoner kronor, men staten bidrar med 45 procent genom Klimatklivet. Tack vare det räknar vi med att få lönsamhet, annars hade det varit svårt.
Andreas Björk, som är projektledare för koldioxidinsamlingen, är stolt.
– Mer cirkulärt än så här kan det inte bli. Vi använder vår egen fjärrvärme, egen el och eget vatten – och så gör vi biogas och biogödsel. Och tar hand om koldioxiden. Det här tycker jag är något som alla Linköpingsbor kan vara stolta över, säger han.