Arkeologerna Sverker Holmqvist och Niklas Jägstrand, samt grävmaskinisten Alva Åberg, har tagit det första spadtaget i det arbete som ska möjliggöra ett nytt stort industriområde norr om Linköping.
Bakom Gärstadverket strax norr om Linköping ligger området Distorp. Här, långt ut på en lerig åker, befinner sig arkeologerna Niklas Jägstrand och Sverker Holmqvist. Tillsammans med grävmaskinisten Alva Åberg har de precis påbörjat en arkeologisk utredning som på sätt och vis utgör startskottet för Linköpings nya industriområde. Kommunens plan är att, genom en ny detaljplan, möjliggöra en stor mängd företagsmark. Hela området, som planen berör, är 265 hektar stort – vilket går att jämföra med Tornbys 250 hektar.
– Det är ett jätteprojekt, säger arkeologen Sverker Holmqvist.
– Vi kommer att hålla på med en första arkeologisk utredning i cirka tre månader. Det finns fornlämningar i området, bland annat gravar från järnåldern, så därför har länsstyrelsen beslutat att området ska sökas av. På andra sidan dungen hittade vi gamla härdar, alltså där man har eldat, och de kan nog också vara från järnåldern, fortsätter han och pekar i lämningarnas riktning.
Redan 2010 pekade kommunen ut området som lämpligt för företagsmark. De flesta fastigheterna i området ägs och hyrs i dag ut av kommunen eller Tekniska verken. Både rivning och flytt av byggnader kan bli aktuellt.
Erik Adolfsson, kommunens stadsarkitekt, konstaterar att Distorp är en viktig del av Linköpings framtida utveckling. Om Linköpingsborna ska bli 250 000 till antalet fram till 2060 måste det göras rum åt fler företag och industrier.
– Det är svårt att ge en målande beskrivning av vad Distorp faktiskt kommer att innebära. Det är ett område som är en del av Östgötaslätten och som är exponerat när man anländer till Linköping. När vi adderar ett sånt här industriområde med olika verksamheter gäller det att vi gör det på ett sätt som är upplevelsen av landskapet till gagn, säger Erik Adolfsson och fortsätter:
– Vi lider i dag stor brist på verksamhetsmark i förhållande till efterfrågan. Sen ska Ostlänken dras genom stan vilket kommer att påverka stora områden. Vartefter vi förädlar de mest centrala delarna av Linköping behöver det finnas ersättningsytor för många av de industrier som ligger i de områden som påverkas.
Det 265 hektar stora område som inkluderas i detaljplanearbetet ligger strax norr om Gärdstadverket i Linköping. Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Stefan Erikson (M) poängterar att det inte är säkert att hela området exploateras och att området därför kan bli mindre än 265 hektar.
Men det är inte bara bristen på företagsmark och Ostlänkens framfart som hänger samman med industriområdet Distorp. Tillsammans med Trafikverket planerar kommunen en utbyggnad av Staby trafikplats vid E4:an – med ny avfart mot Ekängen. Kommunens nota för projektet beräknas till cirka 90 miljoner kronor.
– Vi har i dag en massa onödig trafik som måste åka in från E4:an och vända i Linköpings trafiksystem – och en utbyggd trafikplats är det enda sättet att förbättra möjligheterna för boende och transporter ut mot Ekängen. Men jag skulle säga att de trafikmängder som vi har i dag inte är tillräckliga för att göra kommunens finansiering ekonomiskt försvarbar. Utan Distorp blir det ingen ny trafikplats och utan trafikplatsen blir det inte något Distorp, säger samhällsbyggnadsnämndens ordförande Stefan Erikson (M).
Och ordföranden menar att läget, vid E4:an, gör Distorp unikt.
– Linköping har en extremt liten buffert när det gäller företagsmark. Det är ett väldigt hårt tryck på företag som vill etablera sig eller växa här. Vi håller just nu på att jobba fram ny företagsmark på flera platser i staden, men många företag efterfrågar smidiga kommunikationer direkt ut på E4:an. Av det skälet ser många företag att det inte finns några alternativ i Linköping i dag.
Planerna på Distorp industriområde, en detaljplan som omfattar 265 hektar, har gjort att den politiska debatten om byggnation på jordbruksmark hettat till. Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Stefan Erikson (M) poängterar dock att inte alla hektar är åkermark.
Enligt kommunen är målsättningen att de första delarna av Distorps industriområde ska kunna börja byggas år 2027. Först omkring 2045 beräknas området kunna vara fullt utbyggt. Men mycket arbete återstår innan spaden, på riktigt, kan sättas i jorden. Detaljplaneprocessen, med synpunkter från allmänhet och myndigheter, ska genomföras – och dessutom är politikerna oense.
Den brinnande frågan är byggnation på jordbruksmark.
– Är det något vi har varit tydliga med i S+M-styret är det att vi anser att jordbruksmarken är viktig. Det håller de flesta partierna med om. Men Linköping är en växande kommun och när det gäller ett sånt här läge, med kommunikationsmöjligheter till E4:an, är vi starkt begränsade av hur Linköping ser ut, säger Stefan Erikson och fortsätter:
– Vi är fullt medvetna om att det är jättefin åkermark här i Distorp men vi ser det som bättre med samlokalisering av verksamhetsmark på en och samma plats för att kunna freda åkermark på andra platser. Risken är annars att man börjar nagga åkermark lite här och var och då blir många fler jordbruksföretag drabbade. Det är målkonflikter som är jättesvåra.
Miljöpartiet i Linköping, men även bland annat Centerpartiet och Sverigedemokraterna, har uttryckt att de vill stoppa planerna på Distorp industriområde. MP har lagt en motion i ämnet.
Finns det någon risk att planen stoppas av politiken?
– Det tråkiga är att en del partier verkar har låst sina positioner i ett tidigt skede innan man är insatt i vad planen handlar om och vilka konsekvenserna skulle bli om vi inte kan lösa frågan om verksamhetsmark. Är man emot åligger det partierna att kunna redovisa vad alternativet är.
Varför måste Linköping få hit så mycket företag då?
– Ostlänken bygger på att kommunen har åtagit sig att kunna försörja med fler bostäder, jobb och företag. Det är en del i att vi ska kunna motivera den nationella satsningen på Ostlänken. Många företag vill också verka i Linköping.
Här är det område som omfattas av Distorp industriområde. Området ligger mellan E4:an och Ekängen.
Flera partier, bland annat Miljöpartiet, Sverigedemokraterna och Centerpartiet, vill stoppa industriområdet helt.
– Vi är starkt emot planerna. Distorp är jättefin åkermark. Linköping, Sverige och världen behöver bevara åkermark för att trygga matförsörjningen. Bygger man här går det aldrig att använda marken som åker igen, säger Gunnar Gustafsson (MP), vice ordförande i samhällsbyggnadsnämnden.
Men behövs inte den här företagsmarken?
– Om den nu nödvändigtvis ska ligga utmed E4:an får man kanske gå lite nordost om Linköping mot Norrköpingsgränsen. Där finns mycket mark som inte är jordbruksmark. Sen får vi titta på de exploaterade områden som redan finns och se vad vi kan göra där.
– Sedan Distorp pekades ut i översiktsplanen 2010 har vi värderat upp åkermarken och insett dess värde. Här måste vi göra en omvärdering, fortsätter Gunnar Gustafsson.
Det tänkta industriområdet har fått sitt namn av gården Distorp. I dag äger kommunen och Tekniska verken de flesta fastigheterna inom detaljplaneområdet.
MP har nyligen lämnat in en motion (ett förslag) till kommunfullmäktige om att Distorpsplanerna borde skrotas.
– Vi är många partier, egentligen alla, som vill spara åkermark. Men när det kommer till kritan vet jag inte riktigt hur Socialdemokraterna och Moderaterna kommer att göra med Distorp. Det blir ett prov, säger Gunnar Gustafsson.