Här satsar kommunen mest på kalaset

Corren har tittat närmare på Västerås cityfestival, Kalmar stadsfest, Jönköpingsfesten, Augustifesten i Norrköping och Linköpings stadsfest.

Festligheterna i Norrköping och Linköping är både lika och olika. Bägge är Rix FM-festivaler med tivoli på tre, respektive fyra dagar. Men Augustifesten kostar Norrköpingsborna 600 000 kronor medan Linköpingsborna får betala 1, 8 miljoner kronor för sin stadsfest.

En förklaring är att i Norrköping uppträder främst lokala band, förutom artisterna från Rix FM- festivalen. Till Linköping kommer bland annat Takida och stora artister är dyra. Det påpekar samtliga projektledare som Corren har pratat med.

Dessutom får Norrköpings kommun in pengar genom att hyra ut mark till knallar. I Linköping bidrar i stället olika samarbetspartners (se tabell) med cirka en miljon kronor.

Liselott Piper är projektledare för stadsfesten på Visit Linköping. Enligt henne är inte Linköpings stadsfest dyrare för kommunen än andra stadsfester.

- Jag tror det beror på hur man redovisar kostnaderna. Vi tar alla kostnader själva. Andra kommuner kanske står för till exempel el och sophämtning, säger Liselott Piper.

Så är det nu inte. I Västerås, Norrköping och Jönköping ryms alla kostnader, förutom projektledarlönen, inom ramen för budgeten: städning, el, sophämtning och omdirigering av trafik. I Kalmar bjuder visserligen det halvägda kommunala bolaget Kalmar energi på samtliga elinstallationer, men i övrigt är det samma sak där.

En väsentlig skillnad är att i Linköping betalas projektledarens lön direkt ur budgeten. Det ändrar dock inte förhållandet att Linköpings kommun satsar mest bland de fem aktuella städerna.

Johan Bergerfalk är projektledare för Augustifesten i Norrköping. Han berättar att bortsett från de 600 000 kronorna ska Augustifesten vara självbärande.

- Jag kan inte säga att vi är duktigare än någon annan, men vi är duktiga på att upphandla och vill ha så mycket som möjligt för pengarna, säger han.

I Kalmar har man en annan syn på arrangemanget. Enligt Åke Andersson, vd för Destination Kalmar, delar kommunen och näringslivet på kostnaderna rakt av.

- Om kommunen lägger in 50 000 ska näringslivet stå för lika mycket, 50-50 är fair play, säger han.

Ytterligare en variant är att låta besökarna betala entréavgift, som på Västerås cityfestival. De senaste fyra åren har det kostat 50 kronor att stå framför stora scenen. Det tjänade arrangören 1,7 miljoner kronor på i år.

- Västeråsarna ville ha bättre artister. När det var gratis hade vi inte de här artisterna. Dessutom kan man se scenen utifrån också, säger festivalansvarige Alf Westerdahl.

Alternativet är att som i Jönköping rätta munnen efter matsäcken.

- Vi väljer såna som är på väg upp, vi har inte råd med de största, säger Thomas Yaftali, projektledare för Jönköpingsfesten 2012.

I Linköping är det inte aktuellt med vare sig entréavgift eller okända artister. Stadsfesten ska vara tillgänglig för alla och välkända namn lockar folk även utifrån. På grund av att man vill gynna det lokala näringslivet vill man heller inte öka intäkterna genom till exempel öltält eller fler marknadsstånd.

Betalar ni för mycket för Linköpings stadsfest?

- Nej, det är den kostnad som finns. Vi spenderar inte mer pengar än vi har. Stadsfesten är ingen vinstdrivande organisation, utan eventuell vinst går över till nästa år, säger Liselott Piper.

Finansieringen av Linköpings stadsfest har sett likadan ut under alla tre åren.