Anders Monemar (till vänster) försöker lära känna Maria Lindhe (till höger). "Det har varit över förväntan. Verkligen roligt att få träffa nya människor", säger Maria.
Solens strålar sipprar in genom terassdörrarna till Babettes. På den gröna innergården står ett tiotal singlar som introducerar sig för varandra. Leenden utbyts och komplimanger ges om blommiga klänningar och stiliga skjortor. Doften av nybakt bröd och kardemummabullar sprider sig.
– Jag har aldrig gått på en fikadejt förut. Jag var lite nervös, säger Nicklas Andersson, en av deltagarna.
Det är första gången för de flesta av deltagarna att gå på en fikadejt. Vissa vill hitta nya vänner att umgås med. Andra vill träffa någon att bli kär i. Till en början är konversationerna ytliga, sedan blir de snabbt djupa. De pratar om sin relationshistorik, hur det är att vara singel i dag och vad de gillar att göra. Några sitter vid ett långbord och pratar om hur fruktansvärt trötta de är på dejtingappar. Kemin som kanske kan uppstå ansikte mot ansikte är mycket härligare, säger en deltagare. Därför vill de varannan söndag under hela hösten styra upp singelträffar.
För längtan efter att träffa någon är stor.
– Det finns ett jättestort behov av det här. Man ska inte vara nervös, här är det bara avslappnat och bra. Jag blev förvånad över hur trevligt det är, säger Anders Monemar.
Anders Monemar startade singelfikat genom Facebookgruppen "Socialevent, kom och häng Linköping". Han säger att han själv har längtat efter fler sammanhang i Linköping där singlar kan träffas på ett enkelt och avslappnat sätt.
– Det här är så värt att göra. Jag har hållit på med dejtingappar men det blir lätt så ytligt. Det är väldigt svårt att få en uppfattning om vilka folk är.
Mittemot honom sitter Maria Lindhe. Hon riktar blicken mot honom och ler. De sitter vid ett mindre bord, lite avskilt från resten av gruppen. De vill lära känna varandra och skrattar nästan hela tiden.
Vid ett annat bord sitter Helena Persdotter. Hon lutar sig framåt och suger upp lite skum från sitt kaffe. Hennes blonda hår glänser i solskenet och vinden rycker tag i hennes rosa klänning. Helena har varit i två långa relationer: en i 18 år och en annan i 16 år. Nu vill hon lära sig att vara lycklig på egen hand.
– Ibland kan jag känna en tomhet och försöker vänja mig vid att inte längre vara i en tvåsamhet. Det är en omställning. Men jag försöker landa i att uppskatta mitt eget sällskap.
Hennes sociala utstrålning smittar lätt av sig. Hon är någon som vill prata med alla.
– Det är ett enkelt sätt att träffa andra singlar. Mest tror jag ambitionen är att lära känna nya människor, men skulle man stöta på någon kärlek så är det en bonus. Det är bättre att ha den inställningen tycker jag.
Här sitter fyra deltagare och försöker lära känna varandra under singelfikat, de sitter uppdelade vid två olika bord. Helena Persdotter (till vänster) sitter mittemot Orlando Nonona. Anders Monemar (till höger) sitter mittemot Maria Lindhe.
Vad tycker du om fikadejter överlag?
– Jag tycker det kan vara trevligt men när jag känner att "det här är ingen person som jag vill hänga med", då blir obekvämt.
Har det blivit stelt?
– Ja, jag har bara gått på två och det räckte med det! Fikadejter är uteslutna. Nu går jag på promenader, säger Helena och skrattar.
Men singelfika i grupp upplever hon skiljer sig från en traditionell fikadejt. Och Helena vill fortsätta med singelfika.
– Det här är absolut inte sista gången. Jag vill helst träffa någon att dela resten av livet med.
Det har snart gått en timma och kaffet börjar bli kallt. Några deltagare lämnar. En man och en kvinna går samtidigt och vinkar hejdå till gruppen. Plötsligt blir alla nyfikna. Och spekulationerna börjar. Hände det något där?
Fredrik Jenneus upplevde att singelfikat var ett trevligt event:
"Det var så spontant och kändes som att man kan komma hit och vara sig själv. Jag ska fortsätta gå på massa andra grejer och hoppas att träffa flera andra", säger han.
Nicklas Andersson har suttit tyst ett tag vid ett hörn av det längre fikabordet och försökt att konversera med kvinnan bredvid honom.
– Jag började säga att hon har ett fint mönster på klänningen. Nu har nervositeten släppt. Det var bara trevligt.
Han har varit singel sedan 2005. Han säger att han inte haft kontakt med sina barn på flera år och att det är några få i hans närhet som han kan umgås med. Men det är sällan som det blir av. Det tar honom tid att få fram orden. Att tala om för mig att ensamheten är påfrestande.
– Det känns jobbigt. Jag känner mig ensam och vill träffa någon.
Han darrar lite på rösten men den blir snabbt stadig igen.
Nicklas Andersson har varit singel sedan 2005 och hoppas på att träffa kärleken. Han har länge känt sig ensam och dessa träffar betyder mycket för honom. "Här känner jag att jag kan träffa vänner", säger han.
– Jag är nervös för att bli utstött. Det är pirrigt när man kommer hit och ser folk. Men sen släpper det.
En nästa träff utlovas när alla artigt vinkar hejdå och de hoppas att nya singlar ska ansluta. De verkar snabbt ha gått från främlingar till nya vänner.
– Det här är starten på en ny singeltradition, säger Anders Monemar.