"Jag tittar efter samma saker som jag gör när jag patrullerar i en bil. Jag tittar efter avvikande beteenden, i fordon eller på gatan. Jag kan ha fått ett specifikt signalement på ett fordon eller en person från mina kolleger att hålla utkik efter", säger Viktor Bergman.
Viktor Bergman parkerar sin polisbil vid en grusplan några stenkast från Hangaren i utkanten av Ryd. Han bär ut en stor svart låda innehållandes vad han själv kallar en UAV, Unmanned Aerial Vehicle (Obemannat Flygande Fordon). Nästan alla andra kallar den drönare.
Dagens uppdrag är att patrullera över Ryds centrum. Dagen innan flögs det över Berga och Skäggetorp.
– Vi har haft problem med ordningsstörningar kring Ryds centrum så jag flyger runt och kollar om det är några större grupperingar av människor, några för oss kända individer eller andra avvikelser, säger Viktor Bergman som tillhör Linköpingspolisens yttre tjänst och är en av 30 drönarpiloter i polisregion Öst.
Drönaren dånar iväg. Maxhastigheten är 80 kilometer i timmen och det tar inte lång tid innan den hovrar 120 meter upp i luften över centrumet 500 meter bort.
Hur bra ser man därifrån?
– Tekniken har kommit långt. Jag kan se väldigt långt med väldigt bra upplösning, säger Viktor Bergman och demonstrerar genom att på 320 meters avstånd zooma in och avgöra märket på undertecknads keps.
Polisens drönare får flyga på 120 meters höjd. Vid speciella omständigheter kan den få stiga upp till 300 meter.
Efter dödsskjutningen i Berga 19 maj beslutade polisen att använda sig av drönare för övervakning i stadsdelarna Berga, Skäggetorp och Ryd där det skett flera grova brott.
– Om man ska flyga över ett område under en längre tid behöver man göra en avvägning mellan nyttan och integriteten hos de som bor i området. Vi har också krav på oss att informera om övervakningen så att de boende vet att det är vi som flyger.
Från grusplanen intill Malmslättsvägen tar det inte mer än några sekunder innan drönaren hovrar ovanför Ryds centrum.
Grusplanen är en bra plats att styra sin drönare ifrån, enligt Viktor Bergman. Här har han gott om plats att säkert lyfta och landa. Och han får vara ifred på ett annat sätt än om han ställt sig på centrumparkeringen. Även om han själv inte syns där han står 500 meter bort så vill han inte smyga med drönaren.
– När jag patrullerar i min bil med min uniform så jobbar jag ju med att synas. Om jag vill att drönaren ska synas och höras så flyger jag på lägre höjd. När man patrullerar i en bil är det svårt att synas på alla gator samtidigt, men med drönaren kan jag täcka ett mycket större område på samma gång.
Händer det att folk pekar eller vinkar till dig genom kameran?
– Det händer. Och det är bra. Om syftet är att synas och höras så är ju det en bra bekräftelse på det. Om jag exempelvis inte vill att en specifik person ska se eller höra mig så kan jag bevaka på avstånd.
Att polisen nu kan komma i form av en stor flygande kamera, istället för en människa av kött och blod som går att prata med, kan kännas lite dystopiskt?
– Det har jag inte reflekterat över så mycket. Vi lever ändå i 2021 nu och tekniken har kommit så långt att det kommer att bli mer och mer teknik i alla verksamheter. Även ni som rapporterar använder ju ibland drönare.
– Det här är inget att vara rädd eller orolig för. Att se en drönare är samma som att se en polisbil. Det är framtiden och det kommer att användas mer.
Viktor Bergman arbetar i yttre tjänst och patrullerar allt som oftast från polisbilen. "Med drönaren tittar jag efter samma saker som jag gör från bilen."
Hur effektiv är då drönaren i polisens arbete? Än så länge är det en svår fråga att svara på. Som ett relativt nytt verktyg finns det varken mycket statistik eller forskning att luta sig mot. Dessutom används ofta drönaren i brottsförebyggande syfte, vilket är svårare att mäta.
Händer det att du ser händelser genom drönaren som leder till ingripanden eller som kan användas vid förundersökningar?
– Det har hänt att vi har bidragit till förundersökningar, absolut. Och om jag ser något i kameran så rapporterar jag till mina kollegor som kan åka dit och göra någonting. Det är inte alltid som det leder till en brottsanmälan, men vid något tillfälle har det gjort det.
Poliser som har gått drönarutbildningen får ett eget märke på uniformen.
Det vanligaste användningsområdet för polisens drönare, och något som använts av Linköpingspolisen med framgång, är vid sökanden efter försvunna personer. Med en eller flera värmekameror i luften kan man söka igenom ett stort område på kort tid och få en överblick över terrängen.
– Det näst största användningsområdet tror jag kommer att bli allmänna sammankomster och folksamlingar där man vill få en överblick, som fotbollsmatcher och demonstrationer. När corona-restriktionerna släpper.
Viktor Bergman tror att polisen kommer att använda sig av drönare mycket mer i framtiden.
Viktor Bergman landar drönaren. Batteriet räcker i ungefär 30 minuter och dessutom lyder även polisen under flygledartornet på Malmen på andra sidan Malmslättsvägen.
– Uppdraget slutfört. Inga avvikelser i dag. Allmänheten skötte sig förträffligt.