Tomas Svensson är generalsekreterare för vad han kallar landets mest kompetenta myndighet, VTI.
I år fyller Väg- och transportforskningsinstitut 50 år. VTI:s generaldirektör Tomas Svensson kallar lite skämtsamt forskningsinstitutet för statens mest kompetenta myndighet.
– Av våra 220 medarbetare har cirka 100 en doktorsexamen varav fem är professorer. Man kan därmed säga att vi har en mer meriterad arbetskraft än universiteten. Och all den kompetensen används för forskning inom transportsektorn.
VTI:s forskning har under de senaste åren ändrat fokus – från att titta på säkerhet till att prioritera klimat och hållbarhet. Ett av de områden som det forskas mest kring, i försöken att få ner utsläppen av koldioxid, är elektrifiering av vägtransporter.
Digitalisering och automatisering är viktiga nyckelfaktorer för att nå hållbarhetsmålen. Det kan låta lätt och tekniken finns redan, men mycket hänger på vår vilja att förändra våra beteenden. Och det är det svåraste även om samhället under pandemin har visat att digitalisering kan gå snabbare än man tror, enligt avdelningschef Jonas Jansson.
– Det råder en allmän uppfattning att elbilar är dyra. Visst finns det jättedyra elbilar, men om man kollar hur mycket det kostar att leasa vissa billigare varianter och jämför det med bensinbilar i samma kategori då är det billigare att köra elbil. Vi har flera pågående forskningsprojekt med självkörande elbilar i Vallastaden, men hur det ska gå med kollektivt resande beror också på våra beteenden och val, säger Jonas Jansson.
Jonas Jansson berättade om bredden på forskning inom transportsektorn, från flyg och tåg till cyklar och elsparkcyklar.
Annan forskning som bedrivs inom transportområdet handlar om hur fordonen skulle kunna styras i framtiden. Om fordon som bussar och lastbilar ska kunna styras på distans utan en förare bakom ratten. Ytterligare annan forskning handlar om utifall ratten behövs över huvudtaget, eller om föraren ska kunna styra genom att peka på en skärm.
Bland VTI:s senaste forskningsprojekt finns en tågsimulator som används för forskning om lokförares beteende – i den kan man öva på ett nytt signalsystem som ska börja användas av SJ och andra operatörer.
– All trafikinformation som finns längs järnvägen ska in i förarhytten och visas för lokföraren på en skärm. Det nya signalsystemet ska användas i hela EU, men lokförare kan inte träna på trafikerade järnvägar. Vår simulator möjliggör både klimatsmart och hållbar träning, berättar forskningsledaren Birgitta Thorslund.
I en liten vagn på myndighetens bakgård finns loksimulatorn. Birgitta Thorslund demonstrerar: "Vi kan åka med den till våra lokförare eller ställa den på platser där de kan öva", säger hon.