Masaaki Nimonji är i Linköping för att träffa vännerna Birgitta och Sven-Inge Ängshammar. De båda männen fick kontakt för 36 år sedan, då Masaaki Nimonji var gästforskare i Göteborg för att studera hur handikappade integreras i samhället. Sven-Inge Ängshammar var då studierektor på Ålerydsskolan, som var först i Sverige med särskoleelever i vanlig grundskola. Masaaki Nimonji kom på studiebesök och vänskapen inleddes.
Tolv manus klara
När Masaaki Nimonji tio år senare var gästforskare i Uppsala kom han i kontakt med Pelle Svanslös. Han läste böckerna för sina barn och drömmen att översätta dem till japanska föddes.
– Den mobbning Pelle Svanslös utsätts för är intressant för mig som specialpedagog. Mobbning förekommer även i Japan, många skulle känna igen sig i berättelserna. Sedan är det äventyrsböcker som är roliga att läsa.
Han har tidigare översatt femton barnböcker av Leif Kristiansson med en miljon sålda böcker i Japan. Paret Ängshammar föreslår att ett svenskt förlag tar sig an hans manus om Pelle Svanslös med Ikea som sponsor.
– En bra idé, säger Masaaki Nimonji, som hittills bara vänt sig till japanska förlag.
Att han en gång valde att forska i Sverige var ingen slump.
– Jag ville utomlands, men efter vad som hänt i Hiroshima kunde jag inte tänka mig USA. Jag har känt ett sådant hat mot det landet.
En överlevare
Vårt samtal blir snabbt allvarligare. Masaaki Nimonji berättar att han föddes ett halvår efter atombomben.
– Jag fanns i min mammas mage när atombomben föll.
Som hamnstad var Hiroshima för bomber redan innan. Familjen hade som många andra redan evakuerats från stadskärnan, men hans farmor och farfar bodde kvar.
– Efteråt tog alla sig in i staden för att leta efter anhöriga, min familj och mamma också. Man visste inte hur farlig radiaktiviteten var. Mamma dog efter två år. Inte heller pappa överlevde många år. Mina syskon lever men har det svårt. Hade jag varit född då skulle jag inte ha varit här idag.
Minnena är fortfarande känsliga.
– Egentligen vill jag inte säga så mycket, det känns fortfarande för nära.
När hans pensionering sammanföll med kärnkraftskatastrofen i Fukushima 2011 valde han att åka till Sverige. I drygt tre år har han läst svenska vid en folkhögskola i Farsta, men återvänder snart till Japan.
– Det har tagit mig 1,5 år att översätta Pelle Svanslös-böckerna. Nu hoppas jag någon vill ge ut dem, säger han.