Linköping växer så det knakar just nu. I fjol blev 1 055 bostäder färdigbyggda – den högsta siffran sedan miljonprogrammets dagar – och prognosen pekar på att det blir minst lika många i år.
Kommunens ambition är att hålla den takten. Men då gäller det att få fram nya detaljplaner. Just nu finns det planer klara för drygt 2 000 bostäder – och det räcker inte. En del byggplaner blir aldrig förverkligade, andra skjuts upp.
– Vi behöver ha en planreserv på 4 000 bostäder. Och de ska finnas i såväl centrala lägen som ytterområden och landsbygd, säger Elias Aguirre (S), ordförande i samhällsbyggnadsnämnden.
I fjol klubbades detaljplaner med 2 000 bostäder och i år har samhällsbyggnadsnämnden beslutat att dra i gång planering av 1 700 nya bostäder. Det gäller främst Berga/Vistvägen, Vallastaden och Djurgårdsgatan.
– Längs Djurgårdsgatan kan det på sikt bli uppemot 1 000 nya bostäder. Det är tänkt som en del av en växande innerstad med hus på 4–5 våningar och butikslokaler i gatuplan, kommenterar Aguirre.
Djurgårdsgatan är ursprungligen en landsväg som redan på medeltiden ledde in till slottet och domkyrkan. På 1970-talet planerade kommunen att dra en stor trafikled här, Djurgårdsleden, och många hus revs för att ge plats.
Planerna på en trafikled genomfördes aldrig. Grönområdet framför Stolplyckan var reserverat till leden, och på den marken kan det nu i stället bli runt 250 bostäder.
– Att bygga på grönområden är ju alltid omdiskuterat. Men det här är en bullerutsatt gräsmatta där man inte gärna vistas. Bygger man längs Djurgårdsgatan skapas i stället bullerskyddade innergårdar och pengarna vi får in kan användas till att rusta upp Grenadjärparken ordentligt. Jag är nöjd med balansen – vi värnar det gröna samtidigt som vi förtätar.
Redan för ett par år sedan antogs ett så kallat detaljplaneprogram för Djurgårdsgatan. Det ska nu ligga till grund för flera detaljplaner längs gatan, från Lasarettsgatan till Garnisonsvägen.
På Ryttargårdskyrkans tomt i korsningen Djurgårdsgatan/Garnisonsvägen planeras 220 bostäder. Även mittemot kyrkan, på andra sidan Djurgårdsgatan, kan det bli bostäder – liksom framför Konsum Lägerhyddan lite längre ner på gatan. Där vill Willhem bygga tio hus med sammanlagt 150–200 lägenheter.
I korsningen Djurgårdsgatan/Lasarettsgatan diskuteras en "utveckling av kvarteret", vilket kan betyda utbyggnader eller att hus rivs och ersätts av nya. Flera nya hus planeras också längs Lasarettsgatan, i riktning mot 1800-talshuset Backaberg.
– De första planerna, vid Stolplyckan och Ryttargårdskyrkan, kan bli färdiga nästa år. Det kan betyda inflyttning 2020, bedömer Aguirre.
Ett par nya förskolor finns också med i planeringen längs Djurgårdsgatan, liksom en utbyggnad av förskolan vid Lasarettsgatan.
Ett annat område där kommunen nu drar i gång detaljplanearbete är Berga.
– Här finns det plats att förtäta och få in mer mångfald i miljonprogrammet. Vi tittar också på Vistvägen, från Brokindsleden till Ålerydsrondellen. Det gäller bland annat korsningen med Älgvägen där Preemmacken låg, berättar Aguirre.
Bensinbolaget har ett tomträttsavtal som gäller fram till 2025 och vill byta tomten mot en annan, närmare E4, där de kan bygga en ny mack.
– Jag räknar med att vi kommer överens under året, kommenterar Aguirre.
Vallastaden är det tredje området där detaljplanerarna lägger sitt fokus under 2017. Här finns redan en plan för 500 bostäder, utöver de cirka 1 000 som byggs till bomässan i höst. Planen som ska göras i år kommer att innebära runt 300 bostäder till.
Frågan är ändå om planerna räcker för att bygga bort bostadsbristen. I fjol ökade Linköpings befolkning med 2 651 personer. Räknar man med två personer per lägenhet så förvärrades bostadsbristen 2016, trots över 1 000 nybyggda bostäder.
– Det är en utmaning och det är det för alla kommuner. 15 av 16 kommuner i Östergötland ökade sin befolkning 2016 och de flesta av dem har inte haft något bostadsbyggande på många år, säger Aguirre.
I fjol påbörjades bygget av drygt 1 300 bostäder i Linköping och Aguirre hoppas på ungefär samma siffra i år. Men det är färre än rekordåret 2015, då 2 300 byggstartades.
– 2015 var ett exceptionellt år. Vi fick tydligare regler för flygbuller, vilket gjorde att väldigt många byggen kunde komma i gång samtidigt. Den nivå vi ligger på nu är mer rimlig om vi ska kunna hålla den uthålligt. Men det gäller också att de aktörer som har detaljplaner tar sitt ansvar och sätter spaden i backen.