Minskad dödlighet inom intensivsjukvården i länet, är ett skäl till att landstinget i Östergötland placerar sig som etta i landet, när det gäller vårdens medicinska kvalitet.
Det framgår av ”Öppna jämförelser” som Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting presenterade i veckan. I rapporten jämförs sjukvården i landet, till exempel när det gäller medicinska resultat.
Svårast sjuka
0,62 är ett genomsnittlig mått på dödlighet för patienter som intensivvårdas i riket, framgår av Öppna jämförelser. Motsvarande mått för intensivvården i Östergötland är 0,53, vilket är en förbättring jämfört med året innan, då det låg på 0,62.
Det är de svåraste sjuka patienterna som vårdas på intensiven. All vård som sker på landets intensivvårdskliniker, registreras i ett svenskt intensivvårdsregister. När vården jämförs mäts tre olika parametrar, som belyser den medicinska kvaliteten:
Tre parametrar
1. Dödlighet (risken att dö ställs i förhållande till hur sjuk patienten är).
2.Nattlig utskrivning (man vet att det innebär ökad risk för patienter att flyttas från intensiven till vårdavdelning, nattetid).
3. ”Åter in”, inom 72 timmar (platsbrist är ett skäl till att skicka iväg patienter från intensiven. Det säger något om vårdens kvalitet, om utskrivna patienter måste tas tillbaka till intensivvården igen).
Svårt att jämföra
På samtliga tre områden placerar sig intensivsjukvården i Östergötland bland de tre bästa i landet.
– Det är självklart att vi är glada och stolta, kommenterar Martin Golster, verksamhetschef på Universitetssjukhusets intensivvårdsklinik (IVA).
Framförallt är han stolt över att kliniken har förbättrat sina resultat. Martin Golster påpekar att det är svårt att jämföra medicinska resultat över landet.
Bra internationellt
– Det räcker med att ha några jättesvårt sjuka patienter, så kan det slå rejält åt fel håll.
Anna Oscarsson som är medicinskt ansvarig läkare på intensivvårdskliniken, tillägger att förhållandena skiljer sig åt över landet. Att fler dör inom intensivsjukvården i Norrland, jämfört med riket i övrigt, tycker hon inte är så konstigt i en landsdel med stora avstånd som kräver långa ambulanstransporter.
Svensk intensivsjukvård står sig mycket väl i för-hållande till motsvarande vård i Europa, trots att vi här har, jämförelsevis, betydligt färre intensivvårdsplatser.
Förklaringen anses vara att både läkare och sjuksköterskor som jobbar inom svensk intensivvård är specialistutbildade.
Fler behöver utbilda sig
IVA behöver rekrytera minst tio nya specialistsjuksköterskor årligen. Då ger det anledning till oro, att bara sju sjuksköterskor i landstinget utbildar sig inom intensivsjukvård i år. Hälften av platserna på utbildningen står tomma.
Personalen här förstår inte bristen på intresse för intensivsjukvård.
– Det är det roligaste och mest utvecklande jobb man kan ha, säger Anneli Hermansson, vårdenhetschef.