Vi har tagit del av färska siffror, gällande år 2020, från de hastighetskameror som är uppställda utmed vägarna i länet.
Allra flest fortkörare i länet har fastnat på rv 34 mellan Ervasteby och Stora Sjögestad. Där registrerades totalt 655 fortkörare under 2020.
Om man tittar på Correns spridningsområdet så tog man flest fortkörare på sträckan Ängseryd - Kisa, 644 fortkörare ertappades där förra året.
På andra plats hittar man sträckan Skänninge - Mantorp, 622 stycken, följt av Grebo - Linköping där 595 fortkörare fastnade på hastighetskamerorna.
Totalt var det 8 816 fortkörare som togs genom hastighetskameror på de östgötska vägarna under 2020.
Alla hastighetskameror man passerar som bilist är inte alltid aktiva.
– Man kan säga så här. Varje sådan här ATK-sträcka är aktiv någon gång under varje dygn , säger Anders Drugge som är sektionschef vid polisens enhet för automatiserad trafiksäkerhetskontroll (ATK) i Kiruna.
– Däremot kan vi inte gå ut med exakt vilka tidpunkter som karmerorna är aktiva. Det skulle förta det hela en del.
Andres Drugge berättar att strategin i de svenska systemet är att man ska få ned hastigheten på de mest olycksdrabbade vägsträckorna med så få utfärdade böter som möjligt.
– Målet är inte att vi ska maximera antalet ordningsböter. Radarn i alla kameror är aktiva dygnet runt och ger oss information om tillståndet på sträckorna. Där får vi fram medelhastighet, antalet passager och antalet överträdelser.
– Vi ser att det väldig få som kör för fort förbi de här kamerorna. På 70-sträckorna är det bara en procent som kör för fort, säger Anders Drugge.
Enligt beräkningar från Trafikverket uppskattas hastighetskamerorna spara 20 liv per år.
ATK är ett delat ansvar mellan Trafikverket och Polismyndigheten.
– Trafikverket ansvarar för drift, etablering och underhåll medan polisen driftar en styrcentral för att utreda de trafikbrott som registreras.
– De allra flesta som får böter hemskickat erkänner och betalar. Kvalitén på bilderna är riktigt bra, säger Anders Drugge.
Under 2021 ska ytterligare 200 nya hastighetskameror monteras upp utmed de svenska vägarna.
– Planen är att det ska byggas ut med mellan 200–250 kameror per år de kommande två åren, säger Anders Drugge.
Att installera nya hastighetskameror är kostsamt. I genomsnitt kostar de cirka 500 000 kronor per stycket att bygga uppställningsplats, dra fram el samt montera en kamera.