Projektet finansieras med hjÀlp av EU-stöd. Om det Àr en rimlig kostnad för kommunen sjÀlvt att ta, nÀr projektet Àr över, Àr för tidigt att sÀga enligt Elias Aguirre (S).
Det Àr fredag eftermiddag. Ett antal barn spelar fotboll pÄ skolgÄrden. I matsalen, pÄ NygÄrdsskolan i SkÀggetorp, Àter en annan elevgrupp mellanmÄl. Sedan Ärsskiftet har antalet barn, som efter skoltid fortsÀtter dagen pÄ fritids, ökat markant pÄ skolan. Anledningen Àr ett nytt treÄrigt projekt som har initierats av utbildningsförvaltningen och de styrande politikerna. Genom att erbjuda gratis fritids till barn vars förÀldrar saknar sysselsÀttning, barn som annars inte har rÀtt till en plats, Àr förhoppningen att kunna minska segregationen i omrÄdet.
Prislappen Àr, för samtliga tre Är, 7 250 000 kronor.
â Kommunen har sökt EU-stöd som riktas till sĂ€rskilt utsatta omrĂ„den runt om i unionen. SkĂ€ggetorp Ă€r ett av dem, och dĂ„ landade vi i att vi ville anvĂ€nda en del av de pengarna till en försöksverksamhet dĂ€r vi erbjuder fritids till barn vars förĂ€ldrar Ă€r arbetslösa eller förĂ€ldralediga. Det Ă€r en del av kommunens arbete för att bryta segregationen och öka kunskapsresultaten i omrĂ„det, sĂ€ger barn- och ungdomsnĂ€mndens ordförande Elias Aguirre (S) nĂ€r vi trĂ€ffar honom och skolans bitrĂ€dande rektor Paulina Andersson.
Att pengarna Àven skulle ha behövts i ordinarie skolverksamhet hÄller Elias Aguirre (S) med om. "Jag tror ingen skolpolitiker hade tackat nej till mer resurser för att bygga förebyggande men nu har vi det lÀge vi har och dÄ mÄste vi laga efter lÀge", sÀger han.
De elever som inkluderas i projektet gĂ„r i Ă„rskurs ett och tvĂ„ â pĂ„ samtliga tre grundskolor i SkĂ€ggetorp. Totalt sett har det resulterat i att ytterligare 60 barn börjat att gĂ„ pĂ„ fritids. PĂ„ NygĂ„rdsskolan handlar det om en ökning pĂ„ 24 elever. Endast tre familjer har valt att tacka nej till erbjudandet.
â Det har mottagits vĂ€ldigt positivt. Vi har haft förĂ€ldramöten och bjudit in alla vĂ„rdnadshavare som tidigare inte har haft fritids och berĂ€ttat vad det innebĂ€r. Vi har egentligen inte mötts av nĂ„gra tveksamheter men de flesta visste faktiskt inte vad fritids var, sĂ„ vi har fĂ„tt förklara att det inte bara handlar om lek och "hĂ€ng" utan att allt vi gör grundar sig i lĂ€roplanen, sĂ€ger Paulina Andersson.
"Vi har rekryterat personal, en pÄ varje avdelning, och gjort om i vÄr organisation", sÀger bitrÀdande rektor Paulina Andersson om vad skolan har behövt göra för att erbjuda fritids till fler.
Vad tÀnker du att de hÀr barnen fÄr nu, som de annars inte hade fÄtt?
â De fĂ„r sprĂ„ket. Vi har ocksĂ„ gjort en satsning pĂ„ matematiken. Vi har en lektor som samarbetar med oss och som kommer att följa de hĂ€r eleverna under projektet och se vilken effekt det ger, sĂ€ger den bitrĂ€dande rektorn och fortsĂ€tter:
â Men vi Ă€r helt övertygade om att det kommer att ge resultat. Eleverna kommer att höra det svenska sprĂ„ket Ă€nnu mer. De erbjuds planerade aktiviteter och en meningsfull fritid. Det blir inte att de hĂ€nger i centrum och gör en massa annat. Utan de Ă€r hĂ€r pĂ„ skolan med vuxna pedagoger som genomför planerad verksamhet.
NygÄrdsskolan Àr en av tre grundskolor i SkÀggetorp. De andra Àr Ulleviskolan och Rosendalsskolan.
I vanliga fall fÄr vÄrdnadshavare betala en viss procent av sin inkomst om deras barn ska fÄ en plats pÄ fritids. I Linköping utgör avgiften tvÄ procent av inkomsten, som mest 1 125 kronor, för familjens första barn.
Gratis fritids blir inte orÀttvist gentemot de som betalar?
â Jag tycker att man framförallt ska se det som en möjlighet för en grupp barn som annars lĂ€tt hamnar utanför i samhĂ€llet och inte ges samma möjligheter. Det hĂ€r Ă€r inte en vĂ€lgörenhet för förĂ€ldrarna utan det handlar om en investering i de hĂ€r barnens framtid, sĂ€ger Elias Aguirre och fortsĂ€tter:
â Det Ă€r en försöksverksamhet och vi vill se om det kan fĂ„ positiva effekter. Hur det i sĂ„ fall ska lösas framöver Ă€r en diskussion vi fĂ„r ta nĂ€r vi ser hur det gĂ„tt.
Fritidspedagog Kadeem Awad tycker att det Àr kul att fler elever nu stannar kvar pÄ fritids, men han sticker inte under stolen med att det Àr lite jobbigt. "Jag Àr jÀttetrött nÀr jag kommer hem frÄn jobbet", sÀger han med ett skratt.
Hur ska ni följa upp resultatet och vad Àr visionen pÄ sikt?
â Vi vill se om det Ă€r ett verktyg i verktygslĂ„dan för att bryta en negativ spiral i ett segregerat omrĂ„de. Kan vi se det, genom den forskning som ska följa projektet, kommer vi sĂ„klart övervĂ€ga att fortsĂ€tta med verksamheten eller att bygga ut den. Men Ă€n sĂ„ lĂ€nge Ă€r vi bara glada för att vi har kommit sĂ„ hĂ€r lĂ„ngt.
Det Àr tuffa tider ekonomiskt och skolor har lagts ned. Varför lÀggs inte de hÀr pengarna pÄ ordinarie verksamhet?
â Det enkla svaret Ă€r att de hĂ€r pengarna inte kan anvĂ€ndas till nĂ„got annat Ă€n SkĂ€ggetorp. De Ă€r kopplade till det hĂ€r bostadsomrĂ„det. Men om de hĂ€r barnen kan lĂ€ra sig svenska bĂ€ttre och bli mer framgĂ„ngsrika i skolan tror jag att alla i Linköping tjĂ€nar pĂ„ det.
Kadeem Awad tror ocksÄ att fritidsmöjligheten kommer att göra att barnen lÀr sig svenska sprÄket bÀttre.
Kadeem Awad Àr en av de pedagoger som jobbar pÄ NygÄrdsskolans fritids.
â Barnen fĂ„r vara hĂ€r till klockan 15.15, och de allra flesta stannar till dess. De vill vara kvar och det verkar som att de Ă€r jĂ€tteglada för det hĂ€r, sĂ€ger han och fortsĂ€tter:
â De leker inte bara hĂ€r, utan de lĂ€r sig matte, de lĂ€r sig svenska. BĂ„de socialt och kunskapsmĂ€ssigt Ă€r det positivt.