Projektet finansieras med hjälp av EU-stöd. Om det är en rimlig kostnad för kommunen självt att ta, när projektet är över, är för tidigt att säga enligt Elias Aguirre (S).
Det är fredag eftermiddag. Ett antal barn spelar fotboll på skolgården. I matsalen, på Nygårdsskolan i Skäggetorp, äter en annan elevgrupp mellanmål. Sedan årsskiftet har antalet barn, som efter skoltid fortsätter dagen på fritids, ökat markant på skolan. Anledningen är ett nytt treårigt projekt som har initierats av utbildningsförvaltningen och de styrande politikerna. Genom att erbjuda gratis fritids till barn vars föräldrar saknar sysselsättning, barn som annars inte har rätt till en plats, är förhoppningen att kunna minska segregationen i området.
Prislappen är, för samtliga tre år, 7 250 000 kronor.
– Kommunen har sökt EU-stöd som riktas till särskilt utsatta områden runt om i unionen. Skäggetorp är ett av dem, och då landade vi i att vi ville använda en del av de pengarna till en försöksverksamhet där vi erbjuder fritids till barn vars föräldrar är arbetslösa eller föräldralediga. Det är en del av kommunens arbete för att bryta segregationen och öka kunskapsresultaten i området, säger barn- och ungdomsnämndens ordförande Elias Aguirre (S) när vi träffar honom och skolans biträdande rektor Paulina Andersson.
Att pengarna även skulle ha behövts i ordinarie skolverksamhet håller Elias Aguirre (S) med om. "Jag tror ingen skolpolitiker hade tackat nej till mer resurser för att bygga förebyggande men nu har vi det läge vi har och då måste vi laga efter läge", säger han.
De elever som inkluderas i projektet går i årskurs ett och två – på samtliga tre grundskolor i Skäggetorp. Totalt sett har det resulterat i att ytterligare 60 barn börjat att gå på fritids. På Nygårdsskolan handlar det om en ökning på 24 elever. Endast tre familjer har valt att tacka nej till erbjudandet.
– Det har mottagits väldigt positivt. Vi har haft föräldramöten och bjudit in alla vårdnadshavare som tidigare inte har haft fritids och berättat vad det innebär. Vi har egentligen inte mötts av några tveksamheter men de flesta visste faktiskt inte vad fritids var, så vi har fått förklara att det inte bara handlar om lek och "häng" utan att allt vi gör grundar sig i läroplanen, säger Paulina Andersson.
"Vi har rekryterat personal, en på varje avdelning, och gjort om i vår organisation", säger biträdande rektor Paulina Andersson om vad skolan har behövt göra för att erbjuda fritids till fler.
Vad tänker du att de här barnen får nu, som de annars inte hade fått?
– De får språket. Vi har också gjort en satsning på matematiken. Vi har en lektor som samarbetar med oss och som kommer att följa de här eleverna under projektet och se vilken effekt det ger, säger den biträdande rektorn och fortsätter:
– Men vi är helt övertygade om att det kommer att ge resultat. Eleverna kommer att höra det svenska språket ännu mer. De erbjuds planerade aktiviteter och en meningsfull fritid. Det blir inte att de hänger i centrum och gör en massa annat. Utan de är här på skolan med vuxna pedagoger som genomför planerad verksamhet.
Nygårdsskolan är en av tre grundskolor i Skäggetorp. De andra är Ulleviskolan och Rosendalsskolan.
I vanliga fall får vårdnadshavare betala en viss procent av sin inkomst om deras barn ska få en plats på fritids. I Linköping utgör avgiften två procent av inkomsten, som mest 1 125 kronor, för familjens första barn.
Gratis fritids blir inte orättvist gentemot de som betalar?
– Jag tycker att man framförallt ska se det som en möjlighet för en grupp barn som annars lätt hamnar utanför i samhället och inte ges samma möjligheter. Det här är inte en välgörenhet för föräldrarna utan det handlar om en investering i de här barnens framtid, säger Elias Aguirre och fortsätter:
– Det är en försöksverksamhet och vi vill se om det kan få positiva effekter. Hur det i så fall ska lösas framöver är en diskussion vi får ta när vi ser hur det gått.
Fritidspedagog Kadeem Awad tycker att det är kul att fler elever nu stannar kvar på fritids, men han sticker inte under stolen med att det är lite jobbigt. "Jag är jättetrött när jag kommer hem från jobbet", säger han med ett skratt.
Hur ska ni följa upp resultatet och vad är visionen på sikt?
– Vi vill se om det är ett verktyg i verktygslådan för att bryta en negativ spiral i ett segregerat område. Kan vi se det, genom den forskning som ska följa projektet, kommer vi såklart överväga att fortsätta med verksamheten eller att bygga ut den. Men än så länge är vi bara glada för att vi har kommit så här långt.
Det är tuffa tider ekonomiskt och skolor har lagts ned. Varför läggs inte de här pengarna på ordinarie verksamhet?
– Det enkla svaret är att de här pengarna inte kan användas till något annat än Skäggetorp. De är kopplade till det här bostadsområdet. Men om de här barnen kan lära sig svenska bättre och bli mer framgångsrika i skolan tror jag att alla i Linköping tjänar på det.
Kadeem Awad tror också att fritidsmöjligheten kommer att göra att barnen lär sig svenska språket bättre.
Kadeem Awad är en av de pedagoger som jobbar på Nygårdsskolans fritids.
– Barnen får vara här till klockan 15.15, och de allra flesta stannar till dess. De vill vara kvar och det verkar som att de är jätteglada för det här, säger han och fortsätter:
– De leker inte bara här, utan de lär sig matte, de lär sig svenska. Både socialt och kunskapsmässigt är det positivt.